Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknaden 1934. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fredens tecken. Avtalen blevo med en eller annan mindre jämkning prolongerade
utefter hela linjen. Enda undantaget utgjorde — förutom 4,500 arbetare vid
möbelfabrikerna — de mekaniska verkstäderna och gjuterierna, där avtalen uppsades
av arbetarna, vilka i de nya avtalsförslag, som samtidigt framlades, framställde en
hel del krav, av vilka de viktigaste voro bättre beräkningsgrunder för de fria
ackorden, höjningar av timlönen samt ökning av semestern med två dagar.
Under rådande labila konjunkturläge skulle självfallet en arbetsstrid inom
landets största industri ha inneburit stora risker, helst som överhängande fara därvid
förelegat, att konflikten icke kunnat begränsas utan utvecklats till en hela
landets näringsliv omfattande, förödande kamp. En särskild förlikningskommission,
bestående av förlikningsmännen Wijkman, Kjellman och Ekblom, tillsattes. Sedan
de första förhandlingarna avbrutits, gjorde kommissionen ett nytt försök. Parterna
kallades ånyo till förhandlingsbordet, och efter en veckas intensivt medlingsarbete
kunde förlikningskommissionen tidigt på morgonen dagen före julafton framlägga
ett nytt medlingsförslag, som visserligen lämnade ackordsprisbestämmelserna
oförändrade men upptog en del höjningar av timlönen på orter med relativt låga löner
samt semesterns förlängning med en dag. Då detta medlingsförslag enhälligt
tillstyrkts av båda parternas förhandlingsdelegerade, räknade man med dess
definitiva godkännande av parterna som en given sak.
Vid möbelfabrikerna hade däremot ännu vid årets slut intet nytt avtal upprättats.
I fråga om arbetslösheten kunde under året en betydlig förbättring konstateras.
Antalet anmälda arbetslösa, som vid årets början utgjorde ungefär 171,000, hade
vid dess slut nedgått till omkring 92,000. Statens kostnader för arbetslöshetshjälp
ökades det oaktat från ungefär 67 mill. kr. 1933 till cirka 90 miJl. kr. under 1934,
beroende på att arbetslöshetshjälpen alltmera övergick till formen av
reservarbete, vilket ställer sig betydligt dyrare än det under föregående år tillämpade
kontantunderstödet. På grund av de ökade arbetstillfällena ansåg sig kommissionen
under senare halvåret kunna från arbetslöshetshjälp avstänga skogsarbetare och i
husligt arbete sysselsatta.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
