Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1934. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huset i maj, som avslöjade en redan
mogen målare och framför allt en lysande
tecknare. Brita Stenström-Rogbergs i
Galerie Möderne i november frapperade
framför allt genom den friska synen på
motiven.
Om det övervägande antalet
separatutställningar kan man emellertid säga, att
de blott bekräftat den bild man tidigare
kunnat göra sig av vederbörandes
konst-närsskap. Till denna stora kategori av
utställare kunna bl. a. räknas inom en
äldre generation Oscar Hull gren
(Konstakademien i jan.) och Anton Genberg
(Konstnärshuset i okt.), som båda
bevarat en sällsynt friskhet och finhet i sitt
måleri, inom en övergångsgeneration,
konstnärligt sett, Rikard Lindström
(Gummesons i jan.), Sigge Bergström
(Konstnärshuset i okt.) och Akke
Kum-lien (Konstakademien i april) samt inom
en, likaledes konstnärligt sett, yngre
generation Bertel-Nordström och Mollie
Faustman (bägge i Konstnärshuset,
mars), Edvin Ollers (dito, april), Ellis
Wallin (dito, sept.), Jurgen Wrangel
(Galerie Möderne, sept.), Arvid
Foug-stedt (Färg och form, mars), Greta
Knutson-Tzara (Svensk-franska konstgalleriet, iiov.), Erik Jerken
mars) och Einar Forseth (Fahlcrantzs, nov.).
På grafikens område märktes utställningar av delar av Thorsten Laurins i förra
årsboken omnämnda stora donation av modern grafik till Nationalmuseum (maj),
av Hjalmar Molins monumentala arkitekturetsningar (Konstakademien, april) och
en stor utställning av Axel Fridells grafiska arbeten, som öppnades i oktober i
Norrköpings museum.
Två stora utländska koHektivutställningar förekommo i Liljevalchs, av modern
belgisk konst i mars och av finsk i oktober. Den senare upptog endast fyra
konstnärer, Helene Schjerfbeck, Tyko Sallinen, Marcus Collin och Hannes Autere, men
gav i dessa utpräglade konstnärspersonligheter en stark bild av finsk egenart,
ytterligare stegrad av den samtidigt utställda märkliga kollektionen av gamla finska ryor.
Av enskilda utländska konstnärer, som representerades genom utställningar, märkas
— utom de redan nämnda Willumsen och Bourdelle — två av det abstrakta måleriets
europeiska förgrundsgestalter, Léger och Kandinsky, vilka båda utställde i
september, den förre i Galerie Möderne och den senare hos Gummesons, vidare den finske
djurskulptören Jussi Mäntynen (Galerie Möderne, nov.), den ryske målaren Maliavin
(Konstakademien, nov.) och de ungerska karikatyrtecknarna Kelen och Dorso
(Svensk-franska konstgalleriet, maj).
Här har endast talats om huvudstadens utställningsliv. För att vara fullständig
borde denna årsöversikt även omfatta en redogörelse för utställningarna i
landsorten. Här har nämligen under senare år en stor förändring inträtt. Visserligen är det
kanske fortfarande så, att Stockholm har för många utställningar och det övriga
landet för få. I och med en allmän kulturell decentralisering, kännetecknad bl. a.
Isaac Grunewald stärker sig med en smörgås
under förberedelserna Ull sin utställning i
Stockholm i maj.
(Ekströms,
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
