Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1934. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bruno Liljefors övervakar hängningen vid sin
utställning i Uppsala i april.
av nya museer, bibliotek etc. i
landsortsstäderna, ha emellertid dessa också fått ett
ökat konstliv. Det är inte bara i städer som
Göteborg och Malmö det nu förekommer
regelbundna konstutställningar. Många av
dessa sammanfalla visserligen med de
stockholmska, men det händer numera
också, att landsorten är först eller ensam
om även viktiga evenemang. Det kan
sålunda antecknas, att Bruno Liljefors i april
öppnade en stor och märklig utställning av
sina studier och skisser i Uppsala och att
prins Eugen och makarna Pauli visade
nya arbeten i flera landsortsstäder. Den
senare utställningen ingick i den serie av
vandringsutställningar, som anordnats av
det för landsortens konstliv betydelsefulla
Riksförbundet för bildande konst.
Monumentalkonsten var även under 1934
fattig på nya verk. Den moderna
arkitekturen hade hittills icke givit något större
utrymme åt de fria konsterna. I
Katarina realskola i Stockholm avtäcktes emellertid de redan i förra årsboken nämnda
skulpturerna av Stig Blomberg och Eric Gråte, och i den nya stadsteatern i
Göteborg fick Tor Bjurström utföra en allegorisk målning i foyern och Ivar Johnsson
två karyatider till entrén. Tävlingen om ett Engelbrektsmonument i Arboga
resulterade i, att Carl Eldh erhöll uppdraget. På utställningen av tävlingsförslageu i
Konstnärshuset i november väckte även Bror Hjorths och Stig Blombergs förslag
intresse; det senare inköptes till Örebro slott. I december överfördes Andréemännens
stoft till den av Tore Strindberg monumentalt utformade graven på Norra
kyrkogården i Stockholm. Det märkligaste skulpturella monument, som blev färdigt under
året, ehuru endast i modell, var emellertid Milles’ Orfeus, vars nytillkomna
figurgrupper blevo kända genom avbildningar.
Vid sidan av de egentliga konstutställningarna trädde de konstindustriella
utställningarna alltmer i förgrunden. Flera av våra ledande konstindustriföretag anordna
numera regelbundet utställningar av sin nyproduktion. Sålunda utställde
Gustavsberg, Orrefors och Kosta — som presenterade en ny konstnärlig medarbetare, Erik
Skavsronius — i N. K:s ljusgård, och Svenskt Tenn öppnade sina nya lokaler med
en utställning av möbler, komponerade av den framstående österrikiske arkitekten
professor Josef Frank. I september anordnade Svenskt Tenn, Elsa Gullberg, David
Blomberg, Gefle Porslinsfabrik och Märta Måås-Fjetterström en gemensam
utställning i Liljevalchs, där särskilt den stora och vackra kollektionen av den
sistnämndas mattor väckte uppmärksamhet.
Den största händelsen på detta område var emellertid den av Svenska
arkitektföreningen och Svenska slöjdföreningen anordnade utställningen »Standard 1934»,
som i maj öppnades i Liljevalchs. Utställningen omfattade tre huvudgrupper, dels
en byggnadsmaterialutställning, dels en utställning av bohagsföremål, ordnade i
funktionsgrupper, och dels en serie nya bostadstyper, de flesta framkomna genom
den av Stockholms stad 1933 anordnade tävlingen om billiga bostäder. En
utställning av något liknande typ var den med modern utställningsteknik arrangerade
»Hantverket 1934», som i september anordnades av Stockholms hantverksförening i
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
