Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till generalmajor. Den i försvarsdebatten
framträdande kritiken av flygvapnets
brist på stridsduglig materiel framfördes
bl. a. med synnerlig skärpa av den under
året avlidne generalstabskaptenen G.
Sergel, som framhöll, att oberoende av de
tyvärr alltför många
meningsbrytningarna i försvarsfrågan enighet borde kunna
vinnas om, att det snara uppsättande av
ett offensivdugligt flygvapen och därvid i
första hand anskaffandet av bombflyg-^
plan i tillräcklig utsträckning för den
närmaste framtiden kunde betecknas
såsom Sveriges viktigaste försvarsfråga. I
september slutförde den s. k.
flygkommissionen sin utredning och uttalade,
att antalet krigsflygplan icke ens
tillnärmelsevis motsvarade
mobiliseringsplanerna, samt framhöll, att bristen på
jaktflygplan och saknaden av
bombflygplan voro av den allvarligaste innebörd.
Kommissionen gjorde även grava
anmärkningar mot anskaffningen av
flygplan av Sk 10:typ, som användes vid två
flygolyckor 1933, och framhöll att
utredningen om typens lämplighet varit i hög
grad ofullständig. De förhandlingar om
förvärv av det svenska flygets första
bombflygplan, till vilka regeringen redan
i slutet av föregående år lämnat sitt bemyndigande, hade emellertid ännu vid
årets slut icke lett till något slutgiltigt avtal. I sina riksdagspetita begärde
flyggeneralen höjning av flygets anslag från 8.8 millioner i budgeten för 1934—35 till
16.4 millioner 1935—36 utan avvaktan på resultatet av den pågående
försvarsutredningen.
överste Torsten Friis blev chef för flygvapnet
och generalmajor.
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
