- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tolfte årgången (händelserna 1934) /
310

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inbördeskrig i Österrike 1934

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aktion. I det stora byggnadskomplexet Karl-Marx-Hof i Wien, som de upproriska
förvandlat till en fästning, omkommo under artillerielden även oskyldiga kvinnor
och barn. Wien liknade en belägrad stad. Kanonbåtar voro i aktion på Donau.
Arbetarkvarteret Floridsdorf norr om Donau, där flera tusen
skyddsförbundsmed-lemmar förskansat sig, togs 14/2 av polis och regeringstrupper först efter ett
reguljärt fältslag. Därefter kunde upproret betraktas som kuvat. Ståndrätt och talrika
dödsdomar följde i revoltförsökets spår. över 2 500 skyddsförbundsmedlemmar
häktades.

Vid ministerråd den 16/2 fingo hemvärnen av dem framställda fordringar på
större inflytande inom regeringen uppfyllda så till vida, att
hemvärnsrepresentanten, statssekreteraren för turisttrafik och arbetsanskaffning Neustädter-Stiirmer
utnämndes till minister för den sociala förvaltningen efter den kristligt sociale
Schmitz, vilken fick kvarstå såsom minister utan portfölj och säkerhetskommissarie
i Wien. Arbetarbanken i Wien upplöstes och tvingades likvidera. Alla
socialdemokratiska mandat i nationalrådet och lantdagarna förklarades ogiltiga, varjämte 52
socialister försvunno ur ländernas regeringar. Det socialdemokratiska partiets
upplösning var därmed fullbordad, österrikiska kooperativa förbundet ställdes under
statlig administration. Fortsatta förhandlingar mellan förbundsregeringen och
hemvärnens ledande män, som alltjämt kommo med nya fordringar, resulterade i att
lantdagarna i förbundsländerna upplöstes och ersattes med förtroendemän hos
landshövdingarna. Då hemvärnsledare därtill besatte landshövdingposterna, fingo
hemvärnen ett dominerande inflytande på förbundsländernas förvaltning.

Mars månad karaktäriserades av jämförelsevis lugna förhållanden. Dollfuss, som
1 medio av månaden besökte Rom, försäkrade sig där om Mussolinis och påvens
stöd för att genomdriva de numera i finansiellt hänseende av regeringen fullständigt
beroende hemvärnens upplösning som självständig organisation och inkorporering
med den av Dollfuss grundade »fosterländska fronten». Hemvärnen hade förut
mottagit för Italien på sistone dryga understöd från Rom, och Mussolini torde ha
dikterat Dollfuss, Fey och Starhemberg denna lösning av problemet. Förhandlingarna
mellan sistnämnda trio om hemvärnens uppgående i den fosterländska fronten voro
avslutade redan den 24/3. Emellertid kunde hemvärnsinstitutionen betraktas som
upplöst först på dagen en månad senare, då hemvärnsledarna och hemvärnens
representant i regeringen höllo ett möte i Wien, varvid furst Starhemberg, som i
medio av april besökt Mussolini, redogjorde för sina förhandlingar med denne och
för den med Dollfuss träffade överenskommelsen om uppgående i fosterländska
fronten. I nationellt sinnade kretsar inom hemvärnen väckte Starhembergs »avfall»
besvikelse, och man betraktade honom hädanefter som Dollfuss’ lydiga redskap.
Besvikelsen ökades genom regeringens tyskfientliga kurs och genom ett konkordat,
som gav den katolska kyrkan en maktposition, vilken icke ansågs förenlig med
landets intressen. Den 1 maj inträdde Starhemberg i regeringen som vicekansler efter
Fey, som utnämndes till förbundsminister, med vilken post ledningen av
säkerhetsväsendet var förknippad.

Dagen förut hade Österrike överskridit tröskeln till en ny epok. Det sedan 60
år tillbaka existerande nationalrådet höll då sitt sista sammanträde, varvid det av
78 representanter för det kristligt sociala partiet och hembygdsblocket sammansatta
stympade parlamentet i alla tre läsningarna antog en fullmaktslag, genom vilken
parlamentets rättigheter övergingo på regeringen och vilken gav möjlighet att sätta
en ny författning i kraft. Den sistnämnda gjorde Österrike till en kristlig tysk
förbundsstat på ståndsgrundval. I den förordning, varigenom den nya författningen
vann laga kraft, hade ordet republik borttagits. Den nya författningen, som
utestängde folket från direkt inflytande på statens ledning, skapade fyra rådgivande
institutioner: statsrådet, förbundskulturrådet, förbundsekonomirådet och
landsrådet. Det förstnämnda består av 40 å 50 medlemmar, vilka utses av
förbundspresidenten på tio år. Dessa fyra rådgivande institutioner bifda det beslutande
förbundsrådet. Endast regeringen har rätt att framlägga lagförslag. Blott presidenten kan
utnämna och entlediga regeringar. Under vissa förutsättningar kan
förbundsregeringen utfärda lagar och förordningar samt företaga ändringar i författningen.

Under maj månad utvecklades såväl från nazistiskt som austromarxistiskt håll en

310

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 21:20:12 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1934/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free