Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CajaL
Cornelius.
Curie.
Dollfuss.
kant och nykterhetsförkunnare. Var med om
att introducera Frälsningsarmén i Finland.
Deltog i startandet av Borgå skyddskår, i vars led
han kämpade vid gränsen. Medverkade inom
ridderskapet och adeln vid ett tiotal lantdagar,
varunder han särskilt arbetade för
religionsfrihet och nykterhetslagstiftning. Framstående
lantbrukare.
Borchgrevink, Carslen, norsk polarforskare
(* 1864 t 11/4). En av pioniärerna såväl i norsk
som internationell polarforskning. Deltog i den
första landstigningen på sydpolslandet 1895 och
ledde personligen första
övervintringsexpeditionen till antarktiska fastlandet 1899—1900.
Upptäckte därvid sydpolsbarriärens verkliga höjd
och den bukt, som sedan benämnts Valbukten,
det enda ställe, varifrån de senare
sydpolsexpeditionerna kunnat utgå. Nådde därvid
sydöver till 78 grader 50 minuter och har om
denna färd skrivit boken »Närmast sydpolen».
Var hedersledamot av en mängd geografiska
sällskap världen runt.
Ramon y Cajal, Santiago, spansk
vetenskapsman, Nobelpristagare (* 1852 f 19/10). Ett av
sekelskiftets stora namn på nervforskningens
område. Hans talrika arbeten behandla främst
nervvävnadernas histologi, ett ämne, för vilket
hans insatser haft grundläggande betydelse.
Delade 1906 Nobelpriset i medicin med Camillo
Golgi. Ledamot av Svenska
vetenskapsakademien.
Cornelius, Peter, dansk operasångare (* 1865
t 30/12). Son av en bonde, började han som
mejerielev, men kom snart in i
restaurangfacket i Köpenhamn, där gäster från Det Kongelige
Teater upptäckte hans vackra röst. År 1892
debuterade han i Carmen och gjorde sedan en
lysande karriär. Som Wagnersångare blev han
berömd över hela Europa. År 1924 tog han
avsked och slog sig ned i Snekkersten vid
Helsingör.
Curie, Marie, fransk forskarinna,
Nobelpris-tagerska 1867 1 4/7T. Dotter till en kemist
och lärare vid ett lyceum i Warschau, fick hon
redan som liten flicka hjälpa till i faderns
laboratorium. Blev knappt fullvuxen medlem
av en revolutionär klubb och intresserade sig
så aktivt i Polens frihetskamp, att hon måste
fly för livet från Warschau till Krakau.
Vistades senare i Ryssland som guvernant, men fann
rådligast att därifrån fly till Paris, dit hon
anlände i nästan utblottat tillstånd. Fick omsider
en anspråkslös plats vid fysiska laboratoriet i
Sorbonne, där föreståndaren professor Gabriel
Lippman fäste sig vid hennes intelligens och lät
henne genomgå en kurs i fysik, varefter hon
blev assistent vid laboratoriet. Här ingick hon
1895 äktenskap med sin närmaste förman
Pierre Curie. Tre år senare upptäckte de båda
makarna radium. Marie Curie hade största
andelen i den epokgörande upptäckten. År 1903,
ett par månader sedan hon blivit fil. dr.,
delade de båda makarna Nobelpriset i fysik med
flenri Bequerel. År 1911 — maken hade
omkommit vid olyckshändelse 1906 — fick hon
Nobelpriset i kemi. År 1904 erhöll hon en
chefsplats vid Sorbonneuniversitetets laboratorium
och efter makens död hans professur vid
samma universitet. Under världskriget tjänstgjorde
hon som sjuksköterska, men återvände snart
till sin vetenskap. Medlem av ett stort antal
akademier och lärda samfund, bland dem
svenska Vetenskapsakademien.
Dollfuss, Engelbert, österrikisk statsman
(* 1892 >26/7). Född i Texing av bondefamilj,
gick han i skola i Hollabriinn och studerade
juridik vid Wienuniversitetet. Gjorde som
löjtnant vapentjänst under hela världskriget.
Fortsatte sina studier efter fredsslutet och tog
aktiv del i det kommunala och politiska livet i
sin hemtrakt. Blev 1930 regeringens
jordbruksrepresentant i österrikiska riksdagens
lantbruksutskott, där han snart blev ordförande.
Sex månader senare jordbruksminister i
En-derska regeringen, kvarstod han som sådan
även u[nder Bureschs regeringsperiod och behöll
posten också sedan han i maj 1932 blivit
förbundskansler. Sistnämnda ämbete innehade han
ända till sin död, trots alla ombildningar inom
regeringen. Låg nästan från början av sitt
kanslerskap i strid med nazisterna. Han
mördades, just då en ny lag trätt i kraft, som
påbjöd dödsstraff för alla politiska terrordåd.
(Se vidare artikeln Inbördeskrig i Österrike
1934.)
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
