- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tolfte årgången (händelserna 1934) /
330

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1934. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lade under sommaren rykten om förestående riksdagsupplösning och nyval samt,
från de konservativas sida, krav på en sådan vädjan till valmännen. Därav vart
emellertid intet, och när statsminister Stauning vid sommarens slut hemsände
riksdagen från en fullkomligt ofruktbar extra sommarsession, så var det blott för att
en månad senare åter inkalla samma uppsättning. Regeringen var trots sina
motgångar tydligen ej alls benägen att påskynda den vädjan till folket i val, som
ordi-nariter skulle äga rum först 1936, och dess tvekan förmodades delvis bero på
skönjbara tecken till en omsvängning i stämningen ute i landet, inte minst på
ungdomens starka uppslutning kring den konservativa ungdomsorganisationen.
Denna hade under gröna fanor och signaler, som i viss mån skilde sig från
partiledningens, och under stundom ganska handgripliga anfall från
oliktänkande med 25,000 medlemmar vuxit den socialdemokratiska
ungdomsorganisationen med dess 20,000 över huvudet. Statsminister Stauning nöjde sig med att på
hösten framlägga ett förslag om införande av enkammarsystem genom
avskaffande av landstinget och dettas ersättande i viss mån genom inrättande av ett med
det svenska lagrådet jämfört, av administrativa, juridiska och tekniska sakkunniga
sammansatt revisionsutskott, som mellan andra och tredje behandlingen i
folketinget skulle underkasta förslagen en rent formell och teknisk granskning. Detta
förslag var att uppfatta som en ren demonstration med tanke på senare följande
valkampanj, då landstingsflertalet givetvis icke stod att vinna för sin egen
dekapi-tering. De sympatier för landstingets avskaffande, som kunde konstateras bland
högerungdomen, syftade till en annorlunda beskaffad parlamentarisk reform än
den av regeringen föreslagna.

Under årets tidigare hälft kunde det ibland förefalla, som om, under intryck av
utvecklingen söder om gränsen, mot det gällande styrelsesättet och det rådande
partiväsendet fientligt inställda riktningar hölle på att vinna framsteg. Särskilt på
Jylland utvecklade i ett visst samspel med rent nazistiska intressen L. S. —
Land-brugernes Sammenslutning — en livlig propaganda, vari den sekunderades av
J. A. K. — Jord, Arbeide og Kapital — en organisation för utgivande av s. k.
räntefria lån, ränteföreningar och Jysk Renteudvalg. De beträngda bönderna
strömmade i tusental och tiotusental till protestmöten mot ränteskalan. På sina
håll beslöt man sig för räntevägran, och på stora kreditföreningssammanträden
fattade hoptrummade majoriteter beslut om räntans sänkande till hälften. Vid
uppvaktningar hos riksdagen längre fram på året fördes ett hotfullt språk och
krävdes bl. a. »fridlysning» av jorden. Det var som en storm över de jylländska
hedarna, en upprorsstorm mot gällande lag och rätt.

Samtidigt antog på sina håll, särskilt i Köpenhamn, partikampen former, som
kunde erinra om förhållandena i Tyskland närmast före systemskiftet. Efter en på
förhandlingsvägen lyckligt avvärjd fara för en landsomfattande arbetskonflikt
följde landsfarliga olagliga strejker med stenkastning och andra vilda upptåg ■—
ja ute på Nyhavn i Köpenhamn såg man till och med en ansats till barrikader.
På sina håll trodde man, att det danska samhället på allvar råkat i gungning.
Danmark upplevde en kristidsvår, som onekligen kunde fresta på nerverna.

Men ingen soppa ätes så varm som den kokas. De ljusnande tiderna gjorde sitt,
och samtidigt varsnade man från regeringshåll en växande vilja att hävda
statsauktoriteten åt alla håll. I danska riksdagen genomfördes trots de konservativas
motstånd de s. k. oroslagarna, som gåvo myndigheterna ytterligt långt gående
fullmakter. De innehöllo skärpta bestämmelser om innehav av vapen, förbud mot
tårgasbomber och annan attiralj för ordningens störande, skärpta
straffbestämmelser samt ytterligt vittsyftande stadganden mot mer eller mindre militärt
organiserade politiska sammanslutningar. Det är, hette det i första paragrafen, för-

330

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1934/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free