Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrklig översikt 1935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den invecklade och bekymmersamma
frågan om kyrkomusikernas ställning och
löneförhållanden fick under året
ytterligare aktualitet genom en del flagranta
fall. vilka även belystes i pressen.
Till biskop i Skara utnämndes den i
första förslagsrummet uppförde
domprosten i Göteborg dr Gustaf Ljunggren.
Han och hans ämbetsbroder i Härnösand,
biskop Torsten Bohlin, invigdes båda till
sina ämbeten i samband med en kyrklig
högtid av historisk karaktär, Uppsala
domkyrkas 500-årsjubileum, som den 11
juni, tredjedag pingst, begicks under i
övrigt påfallande enkla former.
Till domprost i Göteborg blev docenten
Torsten Ysander, Uppsala, utnämnd efter
biskop Ljunggren.
Ett nytt biskopsval ägde rum mot årets
slut. Den varmhjärtade, i vida kretsar
innerligt avhållne stiftschefen i
Linköping, Erik Aurelius, avled plötsligt på en
ämbetsresa den 5 september. Val av
efterträdare förrättades den 4 december, och
förslaget fick följande utseende:
domprosten Sven Carlson, domprosten Yngve
Brilioth, professor Tor Andrse.
Bland andra framträdande män inom Sveriges kyrka, som under året kallades
hädan, bör särskilt nämnas rektor John Helander, föreståndare för
Lekmanna-skolan i Sigtuna, en av det nutida svenska diakoniarbetets skapare, en
ledarebegåvning av stora mått. Till hans efterträdare utsågs kyrkoherde Holger
Berg-wall, Hudiksvall.
Det adertonde allmänna kyrkliga mötet ägde rum i Stockholm den 5—8 maj,
varvid man på grund av Svenska kyrkans diakonistyrelses detta år inträffade
25-års-jubileum ägnade en god del av programmet åt frågor och intressen, som
sammanhänga med dess vittutgrenade verksamhet. Den punkt på programmet, som eljest
överskyggade alla andra, var det informationsmöte i befolkningsfrågan, där talarna
voro byråchefen dr. K. A. Edin, med. lic. Rut Grubb, professor G. Myrdal och
professor A. Runestam. Debatten gav en allsidig belysning åt det brännande
nativitetsproblemet; tonen i densamma präglades genomgående av saklighet och värdighet.
Ett annat, med befolkningsfrågan nära besläktat problem, vartill kyrkan också
tog ställning, var abortfrågan. Biskopsmötet gav i skrivelse till K. m:t uttryck åt
sina starka betänkligheter mot de sakkunnigas lagförslag om rätt till avbrytande
av havandeskap. Frågan diskuterades tillika vid den konferens mellan präster
och läkare, som i september hölls å Sigtunastiftelsen.
I fråga om bägge dessa riksviktiga angelägenheter följde kyrkan en klar linje,
icke snävt och omänskligt dragen men å andra sidan noga skild från det område,
där en släpphänt tolerans skulle kunna få ödesdigra konsekvenser för den kristna
etikens prestige. Kyrkan slog vakt kring hemmets, familjens och de rena sedernas
obrottsliga helgd. Det, vari kyrkans uppfattning och den Myrdalska åtskildes, är
själva grundprincipen. Medan den Myrdalska linjen går ut på uppbyggande av
Biskoparna T. Bohlin i Härnösand (t. v.) och
G. Ljunggren i Skara vid sin invigning i
Uppsala domkyrka den 11 juni.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
