Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1935. Av civilingenjör Frithiof Holmgren
- Kemi-teknik
- Byggnadsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kemi-teknik.
Hydreringstekniken pressades alltjämt fram till nya förbättringar av den hotande
bristen på naturolja och de skärpta ekonomiska och politiska gränserna de olika
länderna emellan. Department of Scientific and Industrial Research utförde försök
i mindre skala att ur tjära, särskilt från lågtemperaturkolning, framställa
motorbränsle. Försöken visade de bästa resultaten vid ett vätgastryck av 100 at, en
temperatur av 450° och en reaktionstid av 2 timmar. Med dessa data provades ett
stort antal andra olika katalysatorer, varvid en blandning av i handeln
förekommande molybdensyra och svavel visade sig vara bästa materialet. Även olika tjäror
försöktes från lågtemperaturkolning i gjutjärnsretorter till högtemperaturkolning i
trånga vertikala tegelugnar. I staden Hameln i Tyskland inrättades gasverket för
framställning av »giftfri» lysgas. Den höll obehandlad c:a 18 % CO. Genom
behandling med H2O-ånga i närvaro av vissa katalysatorer överfördes CO till CO2
och utlöstes genom behandlingen med H2O. Kostnaderna för en sådan rening blevo
obetydliga. Gasen höll fortfarande 0,4—1 % CO, men var ofarlig enligt prov, utförda»
med människor, som i rum med 70 % sådan gas uppblandad i luften arbetade under
7 timmar och fortfarande voro friska. I Berlin och Hamburg inrättades även
gasverken härför.
Byggnadsteknik.
Vattenfallsstyrelsens kraftstation vid Malfors färdigställdes under året med
en effekt av 30,000 hästkrafter vid 2,8 m fallhöjd och avsåg huvudsakligen att
lämna energi till södra stambanan. Det stora kraftverket vid Krångede i
Indalsälven, som bl. a. även skall leverera kraft till Stockholm, närmade sig sin
fullbordan. Riksdagen beviljade medel till en stamlinje, som skall förbinda Porjus
kraftverk ej blott med kraftverken i mellersta Norrland, utan även med Västerås
och därmed med hela Sydsverige.
Utbyggandet av vattenkraft intog ett framträdande rum i president Roosevelts
arbetsplan, och en hel del nya verk projekterades (till en första kostnad av ungefär
1,500 millioner kronor). Den stora Boulderdammanläggningen, som varit under
arbete i många år, togs i bruk. Francisturbiner om 115,000 hk pr enhet installerades
här. Det totala kraftbeloppet blev 1,8 mill. hk. En ännu större anläggning
planerades i nordvästra hörnet av staterna (Grand Coulee, Washington). Fullt utbyggd
skulle den inrymma 2,7 mill. hk, varvid Kaplanturbiner skulle komma till
användning i så stora enheter som 60,000 hk.
Västerbron i Stockholm jämte dess förlängning Pålsundsbron mellan Långholmen
och Södermalm invigdes under året. Den senare karakteriserades av att
svetsförfarandet helt kom till användning utan någon som helst nitning, ett
brobyggnadsarbete, som stod på höjden av sin tids teknik även internationellt sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1935/0131.html
