- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (händelserna 1935) /
143

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från kaos till kosmos. Av Ansgar Roth - Kosmiska strålar från den nya stjärnan i Herkules?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den nya stjärnan i Herkules var ett i
flera hänseenden synnerligen märkligt
objekt. Den upptäcktes av en engelsk
amatörastronom, J. P. M. Prentice, på
morgonen den 13 december 1934 och
var då av omkring tredje storleken.
Maximum i ljusstyrka nåddes först tio
dagar senare på morgonen den 23
december, då storleken uppgick till 1.3.
Därefter sjönk den hastigt till inemot
tredje storleken 26 december, men steg
sedan åter till ett andra maximum 27—28
i samma månad, då magnituden
uppskattades till 2.1. Under den följande tiden
inträffade ett stort antal maxima och
minima. Ljusstyrkan var dock under hela
januari 1935 märkvärdigt konstant,
fluktuerande kring ett medelvärde av 2.5,
dalade sedan sakta under februari och
mars, men föll ytterst hastigt från 2
april och var 27 april nere på trettonde
storleken. De flesta trodde säkerligen, att
stjärnans lysande saga nu var till ända,
men man bedrog sig. Ljusstyrkan tilltog
åter kraftigt under maj och juni, så att
stjärnan vid midsommar nådde sjunde
storleken, och på denna nivå höll den sig
sedan med mindre fluktuationer ända
fram till årets slut.

De stora växlingarna i stjärnans ljusstyrka stodo i samband med förändringar
i dess spektrum. Den starka nedgången i april var förbunden med försvinnandet
av spektrets kontinuerliga bakgrund, och det senare tilltagandet i ljus förorsakades
av starka emissionslinjer, särskilt s. k. nebuliumlinjer, som gåvo stjärnan en
smaragdgrön färg. Bland den stora mängden av märkliga iakttagelser märktes
uppträdandet av molekylspektra av cyan och kol, som fotograferades vid
Stockholms observatorium i Saltsjöbaden 26 december 1934, samt av den gröna
norrskenslinjen, som jämte två andra »förbjudna» syrelinjer observerades av engelska
astronomer. Kuiper vid Lickobservatoriet fann i början av juli, att stjärnan blivit
dubbel. Huruvida stjärnan från början varit dubbel eller om det förtunnade skalet
av utrusande gaser kluvits i tu, var emellertid omöjligt att avgöra.

Den nya stjärnan i Herkules uppblossade
mellan Vega i Lyran och Gamma i Drakens
huvud, nådde i maximum 23 december 1934
nära första storleken och var ännu i slutet
av 1935 av omkring sjunde storleken.

143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:34:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1935/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free