Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1935. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KonstUvet i Sverige /^JJ.
Av GOTTHARD JOHANSSON.
Den märkligaste officiella tilldragelsen på konstlivets område under 1935 var
Konstakademiens 200-årsjubileum, som firades den 9 mars med stor pomp
och ståt. I samband därmed öppnades i akademiens lokaler två omfångsrika
utställningar, den ena av ledamotsporträtt, den andra av konstverk, som varit
exponerade på akademiens utställningar under åren 1784—1866. Särskilt den
senare utställningen var av stort intresse och gav en delvis ny bild av äldre
svensk 1800-talskonst. Den fick på sätt och vis en fortsättning i den stora exposé
•över svensk konst från det senaste halvseklet, som Nationalmuseum under
sommaren ordnade i Liljevalchs konsthall. Museet måste under samma tid utrymma
en del av sina egna salar för den riksdagshistoriska utställning, som ingick i
firandet av riksdagens 500-årsjubileum, och begagnade tillfället att överflytta sin
samling av modern svensk konst, inklusive på grund av utrymmesbrist eljes
magasinerade eller på andra håll deponerade konstverk, till konsthallen.
Utställningen underströk i hög grad det sedan länge aktuella kravet på ett modernt
museum, och detta stärktes ytterligare av en samtidigt gjord omhängning i en
av de ledigblivna salarna i museet av dess vackra men alltför trångbodda samling
av fransk 1800- och 1900-talskonst.
Ett annat tvärsnitt genom modern svensk konst lade Svenska turistföreningens
jubileumsutställning i Liljevalchs konsthall, »Svensk natur i svensk konst», som
gav en ur motivsynpunkt ordnad, provinsiellt varierad men konstnärligt ganska
oklar och ofullständig bild av svenskt landskapsmåleri.
Av utländsk konst bjöd året ovanligt litet. Det ur kvalitetssynpunkt bästa var
den lilla men utsökta utställning av femton ur svenska och norska privatsamlingar
lånade mästerverk av fransk 1800-talskonst, varmed Svensk-franska konstgalleriet
•—• som tidigare visat en samling av Derains senaste arbeten — avslutade säsongen.
I övrigt äro endast att nämna en utställning av den finske folklivsmålaren
Rissanen, anordnad av Sveriges allmänna konstförening, en liten finsk
modernistgrupp »Grupp 1934» och den möderne persern Sarkis Katchadourians raffinerade
reproduktioner i gouache av persiska fresker från 1600-talet.
En minnesutställning över Gustaf Cederström inledde säsongen i Liljevalchs
konsthall och blev en stor publikframgång för karolinernas alltjämt folkkäre
målare, samtidigt som den lät kritik och konstnärer i mängden av måleriskt
inspirerade studier och skisser i viss mån upptäcka »en ny Cederström». Med
en liknande men till omfånget blygsammare minnesutställning hedrade
Hälsingborgs museum en annan av det svenska historiemåleriets mest populära gestalter,
Nils Forsberg. Av konstnärsfamiljen Tiréns lappländska måleri gav Liljevalchs
konsthall en rik men konstnärligt ganska osovrad bild, och samma omdöme
gäller i än högre grad den utställning av Per Ekströms efterlämnade arbeten,
huvudsakligen från de senaste decennierna, som förekom på Konstakademien.
Starkare intryck gjorde den lilla men kvalitativt imponerande utställning i
Gummesons konsthall, varmed tioårsminnet av Axel Törnemans bortgång firades. Den
manliga viljan och de monumentala syftena i denna konst visade sig besitta en
förvånande aktualitet. En levande kraft utgick också från den utställning av
Hills och Josephsons teckningar och akvareller från sjukdomstiden, som på
vårsidan ägde rum i Färg och form.
I fråga om levande konstnärer kännetecknades 1935 av samma överflöd på
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
