Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1935 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Årsskörden - Utrikeshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges export och import t. o. m. november
månad 1935, jämfört med 1934.
platser hade till följd en betydande
förbättring i det slutliga resultatet. När detta
förelåg enligt Statistiska centralbyråns
sammandrag för hela riket, visade det sig,
att ehuru de bärgade kvantiteterna i
allmänhet voro något lägre än 1934 års
ovanligt höga siffror angåvo, var den
genomsnittliga kvaliteten genomgående
»medelmåttig» eller något däröver. Det
sammanlagda värdet, med undantag för
sockerbetor, kunde beräknas till 982 mill.
kr. mot 995 mill. kr. för 1934. För de
viktigaste växtslagen fördelade sig
skördekvantiteten i jämförelse med tidigare
år sålunda i tusental deciton:
1935 1934 1933 1932
Höstvete .......................................... 5,320 6,457 6,397 5,882
Vårvete .......................................... 1,106 1,266 1,551 1,330
Höstråg .......................................... 4,226 5,161 4,527 4,264
Vårråg ........................................... 121 90 78 78
Korn ............................................ 2,167 2,157 2,160 2,374
Havre ............................................ 12,743 12,314 10,625 11,880
Blandsäd ........................................ 5,664 5,524 5,312 5,804
Potatis .......................................... 17,406 19,424 19,775 21,336
Sockerbetor ...................................... 18,500* 18,619 18,389 15,480
Foderrotfrukter .................................. 28,623 30,801 30,755 40,614
Hö från odlad jord ................................ 48,439 48,855 42,157 51,499
Hö från naturlig äng .............................. 5,418 4,758 5,736 6,249
* Approximativt.
Det var fjärde året å rad, som det svenska jordbruket kunnat inhösta en [-gynnsam-] {+gynn-
sam+} skörd, vilket givetvis var en bidragande orsak till den allmänförbättring, som
utövarna av vår modernäring kunde glädja sig åt och som på samma gång kraftigt
återverkade på vårt näringsliv i dess helhet.
Utrikeshandeln.
Varuutbytet med utlandet höll sig vad det synliga värdet beträffar gott och väl
på samma nivå som året förut, men medan exporten t. o. m. november endast
nådde samma siffra som under 1934 eller 1,163 mill., ökades importens värde
till 1,333 mill. mot 1,195 mill. för de 11 första månaderna året förut, d. v. s. med
c:a 11,5 %. Det sammanlagda importöverskottet t. o. m. november utgjorde således
170 mill. kr. mot 31,3 mill. ett år tidigare. Till en del sammanhängde denna
utveckling med, att importprisen hela året lågo betydligt fastare än exportprisen,
vilka särskilt under andra kvartalet visade en markerad svaghet, men ännu mera
inverkade den växande kvantiteten (råvaror, metaller, motorfordon, mineraloljor)
på det ökade importvärdet. Därtill kom, att trävaruexporten sjönk avsevärt med en
skeppad kvantitet av c:a 810,000 stds mot c:a 900,000 stds för 1934. Som redan
antytts, måste trävaruindustrien kämpa med ett ständigt vikande prisläge, som
för vissa varuslag uppgick till 30, ja ända till 40 sh per standard. Särskilt för
granvaror och kvinta blev situationen allvarlig. Mot slutet av året genomfördes
dock — tack vare Svenska exportvaruföreningens målmedvetna arbete — en
inter-europeisk överenskommelse mellan olika träexportländer, gående ut på
begränsning av de viktigaste produktionsländernas trävarukvantiteter. Genom
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
