Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1935 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WHOiE WORiP
ENVIES
BmilSHTRÄDE SRfTfSMPfACE
BRiTISM FiSiBCWH
års synnerligen klena utbyte, i allmänhet
höll sig under vad som de senaste åren
betraktats som normalt. Enligt vid
årsskiftet tillgängliga siffror beräknades
veteskörden ligga cirka 8—9 % under
genomsnittet för 1929/33. Då densamma ej
var tillräcklig att täcka det förefintliga
behovet, väntades världslagren av vete
undergå en ytterligare minskning,
varigenom den totala lagerbehållningen, som
under flera år varit abnormt stor, skulle
komma ned i ungefär normal storlek.
Härigenom har en för prisbildningen på
vete synnerligen störande faktor
försvunnit. Ehuru veteprisen voro
underkastade mycket stora fluktuationer under
1935, höllo de sig dock i genomsnitt på
ungefär samma nivå som 1934. För råg,
korn och havre var skördenedgången i
jämförelse med 1929/33 1—3 % och för
majs cirka 12 Priset å majs låg i
början av året avsevärt över 1934 års men
sjönk mot årets slut. Även
bomullsskörden var lägre än normalt, och som följd
därav var prisläget väl hävdat.
Kongressens i Förenta staterna beslut att sänka
belåningskursen för årets skörd från 12
till 10 cents per pound åstadkom
emellertid mot sommarens slut en
prisavmatt-ning, som dock var av övergående natur.
Den återhämtning, som i ett flertal länder kunde konstateras beträffande den
industriella produktionen synes så långt tillgängligt siffermaterial ger vid handen
ha i första hand inriktats på kapitalvarorna, vilket ock är rätt naturligt, enär ju
dessa svårast drabbats av depressionen. I vissa länder grundade sig, som redan
antytts, konjunkturförbättringen i stor utsträckning på byggnadsverksamhetens
uppsving. Detta gäller bland de större länderna speciellt England, där denna
näringsgren uppvisat rekordartad livaktighet. Däremot var byggnadsverksamheten
fortfarande mycket svag i Förenta staterna, ehuru mot årets slut en viss förbättring
kunde göra sig gällande. I sistnämnda land visade däremot bilproduktionen en
mycket gynnsam utveckling, och detsamma gällde även Tyskland och Italien.
Produktionsstegringen inom nämnda industrier påverkade fördelaktigt utvecklingen
för de verksamhetsgrenar, som förse dem med råmaterial, särskilt järn- och
stålindustrien, vilken i sådana länder som Förenta staterna, England och Tyskland
företedde en markerad uppgång. Detsamma gällde metallproduktionen,
beträffande vilken även krigsförberedelserna verkade stimulerande. Produktionen av
varor för omedelbar konsumtion utvecklade sig mer oregelbundet. I vissa länder
medförde den ökade köpkraften en produktionsökning även för dessa varor. I
andra länder, speciellt sådana, där produktionen genom statsingripande av mer
eller mindre omfattande slag inriktades på särskilda mål, visade
konsumtionsvaruproduktionen stagnation eller t. o. m. någon tillbakagång. Arbetslösheten
sjönk, övervägande som följd av den förbättrade sysselsättningen inom industrien.
Beträffande länder, som ej finnas representerade å diagram II kan framhållas,
Engelsk valaffisch från hösten 1935 prisar
rikets välstånd och lycka.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
