- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (händelserna 1935) /
180

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modernäringen under 1935. Av redaktör Th. Swedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

restriktionerna. Icke nog med att importlicenser beviljades utan importstämpeln
suspenderades även, så att konsumenterna icke kunde avgöra, om de fingo svenskt
eller utländskt fläsk. Under ett par veckors tid importerades 300,000 kg. färskt
och baltiskt fläsk med resultat, att priset sjönk ända ned till kr. 1:25. Importen
stoppades nu men återupptogs i december, då cirka 600,000 kg. importerades.
Största delen av denna import ombesörjdes emellertid av jordbrukarnas egen
organisation, Sveriges slakteriförbund, och priset stabiliserades vid kr. 1:35, vilket
ansågs motsvara riksdagens prissättningsdirektiv.

När den nya brödsädsskörden bärgats, visade denna sig visserligen vara
kvalitativt god men kvantitativt betydligt underlägsen de båda föregående årens
rekordskördar. Denna relativa knapphet i förening med omfattande lagring och
belåning av skörden medförde, att höstens noteringar blevo mycket
tillfredsställande. I mitten av december stod sålunda vetet i kr. 15:75 å 16 och rågen i
kr. 14:50 å 15, vilket — med hänsyn till det statsgaranterade inlösningspriset
per 1 juni 1936 å kr. 16:50 respektive kr. 15:50 — måste sägas vara överpris.

En av Sveriges allmänna lantbrukssällskaps driftsbyrå i Varberg verkställd
granskning av en del driftresultat för skördeåret 1934 av västkustjordbruk väckte
ett visst uppseende, då de större jordbruken visat bättre räntabilitet än de mindre.
Var detta resultatet av den statliga jordbrukshjälpen? frågades det. Skulle det
ges mera åt de stora än åt de små? Det invändes omedelbart, att förklaringen
härtill vore att söka i den onormalt rika brödsädsskörden, som missgynnade
småbruken, där animalieproduktionen spelar större roll än sädesodlingen. Detta
bekräftades även genom senare verkställda utredningar av professor L. Nanneson.
Dessa undersökningar ådagalade, att de utmärkta räntabilitetsresultat, som kunnat
påvisas, varit att i hög grad tillskriva skördens rekordkaraktär. Konjunkturläget
var i övrigt vid 1935 års utgång sådant, att det ingalunda inbjöd till överdriven
optimism från jordbrukets sida.

180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:34:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1935/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free