Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Travsport. Av redaktör Olov Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Travsport.
Av redaktör OLOV LUNDGREN.
T^åde rent sportsligt och ekonomiskt blev 1935 det stora rekordåret hittills för
-^svensk travsport. Banrekordet på Solvalla likaväl som på Jägersro blev
viper-ligen oanfäktat ■— beroende, som det tycktes mera på otur med vädret då de
speciella anloppen gjordes mot de gamla noteringarna än på bristande snabbhet
hos rekordaspiranterna. Men bortser man från denna lilla besvikelse, och räknar
man inte med det svidande nederlaget i den skandinaviska travtriangeln på
Charlottenlund, fick hästsportspubliken över hela linjen bevittna svenska
travarbragder vida utöver vad den kunde ha väntat. Nedworthys banrekord från 1933,
1.21,8, stod som sagt orubbat. Snabbaste tid på Solvalla, 1.22,2, nåddes två gånger
av Laurel Nancy och en gång av Fechtmeister. Bästa tiden på Jägersro presterades
av Prins Hanover och Sir Walter Scott med 1.22,3 och Dragoman med 1.22,4.
Men årets vackraste, mest lovan de, kmtidsevenemang var Sassa Hanovers
3-åringsrekord 1.24,8 på Jägersro. Två gånger före denna notering hade hon för
övrigt slagit Solvalla-3-åringarnas champion Parlör — den ena gången i striden
om Grand prix. Däremot hade hon i kriteriet — på Jägersro — alldeles oväntat
fått stryka på foten för Sickan. Den på sätt och vis stoltaste travarbragden var
emellertid Centaurs seger på Bergsåker, där han på 3,000 m:s distans avfärdade
»Norges beste», med Elnora i spetsen, och därmed blev de skandinaviska
kall-blodens travarkung för året. Ett storartat resultat nåddes på Solvalla av Red
Spring, då han med 1.25 satte nytt rekord för Skandinaviens vallacker.
Till årets mest betydande löpningar hörde 2-åringarnas uppgörelser. I deras
led fanns visserligen ingen i klass med Sassa Hanover, 2-årsstjärnan av 1934,
men överhuvud taget gjorde 1935 års kull starkt intryck. Den bästa 2-åringstiden,
Rosenellas, blev dock inte snabbare än 1.33,9, vilket väl berodde på att stoet i
sin överlägsenhet aldrig behövde prestera sitt bästa resultat, förrän distansen
blev för lång. Per Jo Pet och även andra 2-åringar, framför allt på Jägersro,
visade stor snabbhet men också stor osäkerhet.
Vid »de stora» löpningarna voro omständigheterna sådana, att ofta skäligen
medelmåttiga resultat presterades. I Grand prix för 3-åringar på Solvalla blev
sålunda på den djupa banan segrartiden —- för Sassa Hanover — bara 1.33,8 -—
medan resultaten i den motsvarande löpningen på Jägersro, »Svenska
travkriteriet», voro 1.30,1 för Sickan och 1.30,2 för Sassa Hanover. Även i 4-åringarnas
avgörande prov. Svenskt travderby på Solvalla och »Skånska travsällskapets stora
pris» på Jägersro blevo Jägersrotiderna snabbare. Segrare blev i båda fallen
På vinjettbilden t. v.: Senator Indiana, svensk rekordhåll are för 4-åriga hingstar (1.25,6),
d. h. Red Spring, som satte skandinaviskt vallackrekord (i.25).
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
