Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1935 - Försvarsförslaget 1935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsförslaget 19)3.
1930 års försvarskommissions betänkande med förslag till ordnande av Sveriges
försvarsväsende överlämnades den 27 augusti till regeringen. Bakom
kommissionens förslag stodo bondeförbundets och folkpartiets fyra representanter. Med
instämmande av kommissionens sakkunnige, envoyén E. G. Boheman,
konstaterades i betänkandet beträffande det utrikespolitiska läget:
att strävandena att stärka den internationella rättsordningen hittills icke krönts med framgång;
att Nationernas förbund icke utvecklat sig i riktning mot universalitet;
att nedrustningsarbetet hittills fullständigt misslyckats;
att de allra flesta övriga länder i avsevärd grad under senaste år stärkt sina rustningar och
att i vissa avseenden världen inträtt i en ny kapprustningsperiod;
att den allmänna oron och misstron mellan folken under senaste år i avsevärd grad ökats,
vilket medfört skärpta farhågor för väpnade konflikter;
att svårigheterna för ett land i Sveriges läge att hålla sig utanför eventuella konflikter eller att
bevara handlingsfriheten för den svenska regeringen vid uppkommande konflikter kunna bliva
större än vid tiden före världskriget, därest icke Sverige även i militärt hänseende utgör en
maktfaktor. I nuvarande utrikespolitiska situation måste dessa svårigheter vinna större beaktande
än vid tidpunkten för antagandet av 1925 års försvarsordning.
Följande fordringar uppställdes på de olika försvarsgrenarna:
»Armén skall med hjälp av flygvapnet kunna försvara övre Norrland samt i samverkan med
detta vapen och de marina stridskrafterna avvisa företag mot våra kuster, varvid främst böra
uppmärksammas, förutom kustområdet vid Bottenhavet, Skånes sydkust och Öresundskusten.
Gotlands försvar bör uppbyggas på de med kustartilleri förstärkta lantstridskrafter, som kunna
organiseras av områdets egen levande försvarskraft.
Flottan bör vara av sådan styrka, att den kan upprätthålla en neutralitetsvakt till skydd för
sjöhandeln och i första hand medverka vid förhindrandet av fientliga företag, som riktas mot
Stockholms, Upplands och Blekinge skärgårdar. I övrigt bör flottan genom att utgöra ett hot
gentemot en invasion över Östersjön minska sannolikheten för en sådan.
Vinjeitbilden visar ett sammanträde med försvarskommissionen: på ordförandeplatsen
häradshövding K. G. T. Borell, t. h. om honom landshövding Hamrin, överste Lychnell, överstelöjtnant
Bratt, herr Lindberg och kommendörkaptenerna Giron och Ekstrand (sjömilitär sekreterare) ^
t. v. om ordföranden överste von Arbin och riksdagsman Carlsson i Gävle, generalsekreteraren,
expeditionschefen Wärn, riksdagsmännen Vougt och Åkerberg samt överstelöjtnant Jung
dant-militär sekreterare). Riksdagsmännen Magnusson i Skövde, Jönsson i Revinge, Nilsson i Hörby
och Törnkvist i Karlskrona samt den flygmilitäre sekreteraren kapten Stenbeck icke närvarande.
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
