Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna. Redigerad av redaktör John Sjöstrand - Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologisk förteckning över
utrikeshändelserna.
Redigerad av redaktör JOHN SJÖSTRAND.
(Se även artiklarna Krig mellan Italien och Abessinien, Ekonomisk översikt. Flygning 1935
och Norden 1935.)
Januari.
2. En upprorsrörelse utbryter i Albanien. De
upproriska ledas av konung Zogus
avskedade adjutant Muharem Bajaktar, som är
avgjord motståndare till regeringens
italienska orientering. Missnöjet inom
officerskåren med beroendet av Italien är stort,
och en likaledes avskedad kapten Previzi
av Miriditstammen upphetsar befolkningen
inom norra Albanien, medan Baj aktar har
den muhammedanska befolkningen bakom
sig. Efter en veckas strider äro de
upproriska slagna, och Bajaktar flyr till
Jugoslavien. Den 16/8 utbryter en ny
upprorsrörelse, varvid arméns generalinspektör,
kroaten general Gjilardi, mördas i den lilla
staden Fiere av rebelliska element. I
spetsen för de upproriska står en viss Tewfek
Beg Werlazzi, som är konungens
dödsfiende. Han marscherar med de upproriska mot
huvudstaden, men blir slagen och flyr till
Italien.
I Flemington, New Jersey, börjar
rannsak-ningen med Bruno Richard Hauptmann,
som anklagas för att ha mördat Charles
Lindberghs son Augustus Lindbergh (se Sv.
D. Å. XII 20/9). Processen får ett
sensationellt förlopp. Både Lindbergh och dr
Con-don identifiera Hauptmann som den man,
vilken på kyrkogården i Bronx mottog
lösensumman för barnet. Dessutom
framläg-ges en mängd konkret bevismaterial mot
den anklagade. Emellertid vill försvaret,
som föres synnerligen energiskt, göra
gällande, att barnet bortrövats och dödats
av en liga i samförstånd med familjerna
Lindberghs och Morrows tjänare. Den 13/2
förklarar juryn efter ett halvt dygns
överläggning Hauptmann skyldig till överlagt
mord. På grund härav skall han avrättas
någon gång under tiden 18—24 mars. Domen
överklagas emellertid vid
appellationsdom-stolen, som den 9 oktober tillbakavisar
överklagandet, varpå Hauptmanns advokat
går till högsta domstolen, som fastställer
domen. Hauptmann går vidare till
benåd-ningsdomstolen. Ännu vid årsskiftet är hans
öde oavgjort.
4. Franske utrikesministern Laval anländer
till Rom, där han mottages av Mussolini.
De två statsmännen förhandla under två
dagar om centraleuropeiska problem. Ett
Januari.
avtal träffas om att Frankrike och Italien
skola konsultera varandra i händelse av
nytt hot mot Österrikes självständighet,
varjämte Österrikes grannar och
successionsstaterna föreslås en ömsesidig
garantiöverenskommelse att respektera gränser och
avstå från inblandning i inre frågor.
Meningen är att göra slut såväl på
»An-schluss» som på ungersk revisionism.
Dessutom ingås avtal om italienarna i Tunis,
vilkas privilegier småningom upphävas,
samt rörande vissa gränsrevisioner i Afrika.
Vidare anses Tysklands upprustning vara
traktatvidrig, så länge intet avtal träffats
mellan Tyskland och makterna.
13. Den med stor spänning motsedda
folkomröstningen äger rum i Saar under lugn och
ordning. Valdeltagandet är i det närmaste
hundraprocentigt. Resultatet, som
tillkännages på morgonen den 15 januari, ger vid
handen, att 477,945 röster avgivits för Saars
återförening med Tyskland, 46,597 för Saars
kvar stannande under N. F:s förvaltning
och 2,124 för anslutning till Frankrike. För
anslutning till Tyskland ha sålunda 90.5
procent av rösterna avgivits. Resultatet
framkallar oerhörd entusiasm såväl i hela
Tyskland som i Saarområdet. Landet är ett
enda flagghav, undervisningen inställes vid
skolor och universitet, och på kvällen
anordnas överallt stora glädjedemonstrationer
enligt påbud från nazistpartiet. Vid extra
sammanträde den 17 januari beslutar N. F:s
råd enhälligt, att Saarområdet odelat skall
1 mars inkorporeras med Tyskland i
enlighet med artikel 48 i Versaillestraktaten
och med de förpliktelser, som ingåtts i
samband med folkomröstningen. (Se 1/3.)
17. Efter en längre tids rättegång i Leningrad
mot nitton oppositionsledare, bland dem
Sinovjev och Kamenev, dömes den förre till
tio och den senare till fem års fängelse.
Dessa domar komma som en överraskning,
då dödsstraff allmänt väntats, övriga
anklagade dömas till fängelsestraff
varierande mellan fem och tio år. Den 25/1 avlider
Stalins närmaste man, vice ordföranden i
folkkommissariernas råd Kuibyshev,
sannolikt förgiftad, emedan han motsatt sig
den senaste terroraktionen mot
oppositionsmännen.
3391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
