Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig mellan Italien och Abessinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sir Samuel Hoare håller ett stort tal i Nationernas förbunds församling i Geneve i september.
hade stora italienska trupx)transporter pågått till kolonierna och pågingo allt
framgent. Förhandlingarna återupptogos sedermera och ledde 13/3 till avtal om
en neutral zon. I övrigt hänsköt Abessinien tvisten till Nationernas förbund, och
den 22 mars informerade Romregeringen N. F., att den ginge med på att konflikten
reglerades av en skiljedomstol, tillsatt av N. F. Under tiden inträffade nya
gränsintermezzon, som hetsade upp stämningen i Italien. Trupptransporterna därifrån
pågingo i ett, och i början av maj stodo över 100,000 man utsända mot Abessinien,
som å sin sida infört allmän värnplikt.
En engelsk-fransk diplomatisk aktion i Rom den 12/5 beträffande den hotande
tillspetsningen av konflikten togs illa upp i Rom. Den 13/5 tillställde Abessinien
N. F. en ny not med klagomål över åtgärderna från Italiens sida, och 16/5 begärde
Italien — tydligen i förhalningssyfte — i en not till Abessinien, att
förlikningskommissionen endast skulle undersöka intermezzot i Ual-ual, men icke övriga
sammanstötningar eller gränsregleringsfrågan.
Den 20 maj sammanträdde N. F:s råd i Geneve under Litvinovs
ordförandeskap. Konfliktfrågan sköts till en början åt sidan, och man inskränkte sig till
privata överläggningar, främst mellan Eden, Laval och italienske delegaten baron
Aloisi. Fyra dagar senare förklarade Italien sig villigt att gå med på en
kompromisslösning, innebärande bl. a., att bestämmelserna om skiljedom och förbud
mot våldsåtgärder i det italiensk-abessinska fördraget av 1928 ånyo skulle
bekräftas, att en viss tidrymd för förlikningsprocedurens genomförande skulle
fastställas samt att ett nytt rådssammanträde skulle utsättas, om medlingsförsöket
ej ledde till förlikning. I italienska pressen tolkade man kompromissen som en
framgång för Italien, men betonade samtidigt, att den skiljedomskommission, som
tillsattes, aldrig skulle komma till något resultat på grund av »Abessiniens
metoder», och att krig vore oundvikligt. Pressen riktade även häftiga angrepp mot
England, emedan de engelska tullmyndigheterna tilläto, att krigsmateriel fördes till
Abessinien via Port Sudan vid Röda havet, och klandrade Englands hållning i
allmänhet till konflikten. Ett engelskt försök att medla i denna — Eden besökte
Mussolini 25/6 — strandade på den sistnämndes motstånd. Rom var icke
tillfredsställt med mindre än ett protektorat över Abessinien. Ett försök från Abessiniens
sida att på amerikanska frihetsdagen 4/7 vädja till Förenta staterna i tvisten under
åberopande av KeJloggakten ledde endast till en erinran från amerikanskt håll,
att tvisten underställts skiljedom.
Den 9/7 strandade i Haag förda italiensk-abessinska förlikningsförhandlingar.
Följande dag begärde Abessinien, att N. F:s råd omedelbart skulle inkallas. I
Italien bedrevos under tiden krigsförberedelserna med yttersta energi.
Under senare hälften av juli pågående förhandlingar mellan England och
Frankrike rörande den procedur, som skulle följas i den abessinska krisen, resulterade
i enighet om, att den i hela sin vidd skulle upptagas av N. F., vars auktoritet
3391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
