- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (händelserna 1935) /
308

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig mellan Italien och Abessinien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

England var fast beslutet att hävda. Eventuellt var man beredd att tillgripa
sanktioner. Den 31/7 sammanträdde N. F:s råd i Geneve. Den 2/8 enades man
efter delvis hetsiga debatter om tvenne resolutioner. Enligt den första skulle rådet
under alla förhållanden sammanträda den 4/9 för att inleda den allmänna
prövningen av relationerna mellan Italien och Abessinien ur olika aspekter. Den
andra berörde förliknings- och skiljedomsutskottets befogenheter och räknade med,
att utskottets arbete skulle vara avslutat med en reglering av konflikten före
1/9 1935. Överenskommelsen ansågs på italienskt håll vara en triumf för Italiens
ståndpunkt, helst som Italien ej behövt ingå någon förpliktelse att ej tillgripa
krig före nästa rådsmöte.

Den 16/8 började den så kallade tremaktskonferensen i Paris, vid vilken Laval,
Eden och Aloisi diskuterade konflikten. Den strandade redan den 18/8, enär man
från italienskt håll vägrade dryfta de fransk-engelska förslagen, som bl. a. gingo
ut på att tillförsäkra Italien »mycket vidsträckta ekonomiska möjligheter i
Abessinien».

Den 4/9 samlades N. F:s råd i Geneve, inför vilket Aloisi förde ett synnerligen
våldsamt språk, krävde, att Abessinien skulle uteslutas ur N. F., och betonade,
att Italien förbehöll sig full handlingsfrihet. När Abessiniens representant
professor Jéze följande dag höll sitt tal, lämnade de italienska representanterna salen
och förklarade sig ej vilja rådslå vidare i närvaro av negus’ representant. Den
6/9 beslutade emellertid rådet tillsättande av en rapportörkommitté, bestående
av Laval, Eden, polska och turkiska utrikesministrarna Beck och Rushdi Aras
samt spanske rådsdelegaten Madariaga. Kommitténs förslag, som 18/9
överlämnades till Italiens och Abessiniens delegater, gick ut på omfattande organisatoriska
och administrativa åtgärder i Abessinien under N. F:s överinseende och
internationell kontroll under N. F:s auspicier. Italiens politiska aspirationer
tillfredsställdes emellertid ej av förslaget, även om Abessiniens suveränitet inskränktes,
ty Italien tillerkändes icke det exklusiva mandat det räknat på för sin koloniala
expansion. Det stipulerades ej ens, att den i förslaget förutsedda överkommissarien
skulle vara italienare. Den 21/9 avböjde ministerrådet i Rom förslaget, ehuru i
ganska mjuk ton, vilken gav hopp om möjlighet till fortsatta förhandlingar.
Följande dag framförde Aloisi till kommittén Italiens minimikrav, som bl. a. gingo
ut på Abessiniens avväpning, blivande väpnade stridskrafters utbildning av
italienare och avträdande av ett landbälte genom hela Abessinien, som förbinder
Eritrea och Italienska Somaliland. Abessiniens svar på kommitténs rapport avgavs
23/9 och var tillmötesgående.

N. F:s råd beslöt 26/9 förvandla rådet till kommitté med uppgift att utarbeta
rapport enligt förbundsaktens art. 15, par. 4, vilket innebar, att man övergivit
förlikningsproceduren såsom resultatlös, och att en rådskommitté skulle framlägga
ett förslag till lösning, varvid parternas bifall ej erfordrades — alltså samma
procedur som vid manchuriska tvisten. Rådet samlades följande dag i egenskap
av rapportutskott för att utarbeta sitt utlåtande. Samma dag beslöt
förbundsförsamlingens presidium, att församlingen skulle ajourneras på obestämd tid,
innebärande, att den kunde återkallas inom 24 timmar. Den 29/9 försäkrade engelska
regeringen i en not till svar på en fransk förfrågan om Englands hållning till en
eventuell konflikt i Europa, att England till fullo accepterade de av medlemskapet
i N. F. följande förpliktelserna för kollektivt upprätthållande av förbundsakten i
dess helhet och i synnerhet för bestämt och kollektivt motstånd mot alla
oprovocerade aggressiva handlingar. Den 30/9 undertecknade negus dekret om allmän
mobilisering. Mobiliseringen omfattade 1,100,000 man.

Tre italienska kolonner om sammanlagt 20,000 man överskredo 2/10 Eritreas
gräns och besatte Mussali-massivet, varefter de sammandrabbade med irreguljära
styrkor, tillhörande de krigiska stammarna i Danakil. En del soldater dödades.
Den 3/10 bombarderade italienska flygmaskiner Adua, varvid 1,700 personer
dödades, däribland en mängd kvinnor och barn. Rödakorslasarettet träffades av
en bomb, och flera sjuksköterskor omkommo. Italienarna igångsatte samtidigt en
framryckning över trenne linjer. Längst i norr marscherade truppstyrkor mot
Adua och Adigrat, vilken plats intogs 4/10 liksom Maibaria. Längst österut skedde

3391

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:34:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1935/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free