Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig mellan Italien och Abessinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tioner i Medelhavet. Laval hade låtit
förstå, att Italien skulle vara berett att
reducera sina trupper vid gränsen mellan
Libyen och Egypten, om de engelska
sjö-stridskrafterna i Medelhavet minskades
till normala proportioner. Den 18/10 föll
Laval efter mycken tvekan undan för
ett engelskt krav på militärt stöd, för
den händelse England vid fullföljandet
av eventuella sanktionsbeslut i Geneve
skulle utsättas för ett italienskt angrepp
i Medelhavet.
Sanktionskonferensen i Geneve antog
19/10 de ekonomiska sanktionerna.
»Särskilda åtgärder» bebådades mot
reservanterna, Österrike och Ungern, vilka
dock lovat att icke gynna transitering till
Italien. Vidare antogs förslaget om
organiserande av ömsesidigt bistånd
sanktionsmakterna emellan, varjämte beslöts,
att datum för sanktionernas
ikraftträdande skulle bestämmas till 31/10.
Avgörandet om sanktionerna gick nu till de
enskilda staterna. I ett tal i engelska
underhuset 22/10 underströk utrikesminister
Hoare å ena sidan Englands villighet att
jämna vägen för en för bägge parter
hedersam uppgörelse inom N. F:s ram, å
andra sidan gjorde han med skärpa
gällande, att N. F. nu ställts inför ett
avgörande prov och att engelsmännen ville
veta vad de för framtiden hade att rätta
sig efter i fråga om möjligheten av
kollektiva åtgärder. Han hoppades, att
Mussolini under den tid, som återstode,
innan de planerade sanktionerna trädde i verkställighet, skulle besinna sig.
Den 31/10 sammanträdde sanktionskonferensens arbetsutskott för att taga del
av de svar, som från olika regeringar ingått på sanktionskommitténs förslag. Det
visade sig, att N. F:s medlemmars stora flertal erkänt sin solidaritetsplikt. Den
2/11 beslutade sanklionskonferensen, att
sanktionerna skulle träda i kraft 18/11.
Vad händelserna vid fronten angår
in-togo italienarna efter Aduas och Adigrats
tidigare omnämnda fall även Aksum utan
strid den 8/10. Längre västerut ägcic
småstrider rum vid gränsen kring Setit.
Abessinierna stodo med sina
huvudstvi’-kor omedelbart söder om floden Takazze
och vid Makalle. Den märkligaste
händelsen på denna frontdel var, att negus’
svärson, Ras Selassie Guxa, gick över till
fienden med flera tusen man av missnöje
med, att högsta militära befälet över
provinsen Tigre givits åt Ras Seyuni.
Den italienska framryckningen
fortsattes icke under månaden utöver den
linje, 40 km. från gränsen, som nåddes
under krigets andra vecka, främst till
Mr Anthony Eden och Sir Samuel Hoare på
gatan i London efter ett av de skickelsedigra
r e g er in g s sam manträd ena.
Italiens representant hos N. F., baron Aloisi,
(t. v.) och italienska sändebudet i Paris,
Cerutti, i bil under ett av den förstnämndes
förhandlingsbesök hos franska regeringen.
3391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
