Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1935. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalevalajubileet firas i Mässhallen i Helsingfors; i främsta raden fr. v. expresidenterna Relander
med fru och Ståhlberg med fru, förre riksföreståndaren Mannerheim samt president och fru
Svinhufvud; bakom dem regeringsledamöterna med fruar.
sättas. Den 6 december deklarerade stats- och utrikesministrarna i riksdagen
Finlands orientering till de nordiska länderna »i riktning mot Sverige, vartill
vårt land mer än på annat håll är anknutet genom geografi, historia,
nationalpolitik och kultur samt en ur dessa framvuxen världsåskådning». Representanter
för alla partier anslöto sig, »fosterländska folkrörelsen» dock med förbehållet,
att de nordiska länderna måste upprätthålla ett sådant försvarsväsende, att
Finland vid behov kunde få hjälp. När så den 7 december Sveriges, Danmarks och
Norges socialistiska statsministrar avlade ett partibetonat besök i Helsingfors,
begagnade statsminister Kivimäki tillfället att högtidligt understryka Finlands
oreserverade anslutning till Norden, varvid han bl. a. yttrade: »Finland återgår
fritt och självständigt och klart medvetet om sin uppgift till den gemenskap,
från vilken det ett århundrade politiskt varit avskilt och vilken en nyligen
bortgången storman i vår nationella kultur (professor E. N. Setälä) definierat med
orden: Scandia majory>.
Av allt att döma hade regeringen även lyckats vinna den övervägande
folkopinionen för denna ståndpunkt och hade därmed verksamt isolerat
ultranatio-nalisterna, vilkas ledande organisation Akateeminen Karjalaseura dessutom vid
årets slut i högsta grad komprometterades genom den aktiva medverkan i de
estniska frontmännens statskuppförsök, som särskilt en av rörelsens toppfigurer,
magister Vilho Helanen, vilken i januari lett studentstormen mot svenskarna,
gjort sig skyldig till.
Även i andra hänseenden innebar den politiska utvecklingen under året en
fortsatt avspänning, som betingades därav, att landets ekonomiska läge fortfa-
3391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
