Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1935. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande förbättrades, ehuru ej i samma snabba takt som 1934. En i början av året
tillsatt statshushållningkommitté under statsrådet J. K. Paasikivis ordförandeskap,
avgav ett förslag till skattelindringar, som inkorporerades i budgeten för 1936
och medförde, att skattefria inkomsten höjdes från 6,000 till 10,000 mark,
att barnavdraget fördubblades, att äkta makars inkomster skulle beskattas
var för sig, samt att en 20 procents tilläggsskatt skulle påföras alla 24 år fyllda,
»som icke huvudsakligen underhålla andra närstående personer än maka». I
budgeten upptogs för första gången i enlighet med en sjuårsplan ett årsanslag på
210 millioner mark till grundanskaffningar för försvaret utanför den ordinarie
försvarsbudgeten.
På det självstyrande, svenska Åland togo sig inre politiska och personliga
motsättningar den 21 februari uttryck i ett gement attentat mot lantrådet Carl
Björkman, som med revolverskott sårades av en son av den till lantrådets
ställföreträdare, mot dennes protest, utsedde kantor Th. Mattsson i Jomala. Ålands
landsting kondolerade och uttalade sin avsky, men några öppenhjärtiga
uttalanden, som lantrådet under processen mot attentatorn fällde om de inre
politiska motsättningarna på Åland och särskilt om landstingets talman, föranledde
inkallande av ett urtima landsting till i början av maj. Härvid kunde dock ett
misstroendevotum mot lantrådet Björkman avvärjas, sedan han i synnerligen
tillmötesgående anda besvarat en serie av landstingets flertal formulerade frågor.
Det formella fredsslutet följdes senare på året av en, som det tyckes, reell
avspänning.
I det mål mot landskapsnämnden, som året förut anhängiggjorts inför Åbo
hovrätt med anledning av nämndens i handling ådagalagda uppfattning, att
regeringens flaggförordning icke vore tillämplig på Åland, avgav hovrätten den 4
oktober sitt utslag, vari förklarades att nämndens ledamöter, oaktat de förfarit
felaktigt, icke kunde fällas till straff, enär meningsskiljaktigheten mellan nämnden
och riksmyndigheterna av regeringen hänskjutits till högsta domstolens prövning
och avgörande. Högsta domstolen hade tidigare förklarat, att nämnden saknat
behörighet att taga befattning med ärendet. Den 16 oktober uttalade emellertid
även riksdagens grundlagsutskott som sin uppfattning, att flaggförordningen
»inrymmer sådana inskränkningar i de enskilda medborgarnas och av
medborgare bildade organisationers handlingsfrihet, vilka icke synas kunna stadgas på
annat sätt än genom lag». Flaggförordningen blev dock bestående, sedan
regeringen förklarat, att ett bifall till ett utskottsförslag, att riksdagen skulle begära
proposition om flagglag, komme att föranleda ministerkris.
Under året fortsatte produktionen och handelsomsättningen att ökas, och
arbetslösheten översteg icke normal säsongarbetslöshet. Emellertid sjönk
exportvärdet under årets 11 första månader från 5,673 millioner mark 1934 till 5,610
millioner och steg importvärdet från 4,379 millioner till 4,903, vilket medförde
att exportöverskottet under denna period sjönk från 1,294 millioner 1934 till 707
millioner 1935 — en minskning, som dock icke på minsta sätt äventyrade den
aktiva betalningsbalansen, vilken för 1934 beräknades ge ett rekordöverskott på
1,570 millioner. Till det sämre resultatet bidrogo fallande trävarupris, en
betydligt sämre skörd samt ökad import av produktionsvaror — industrien utvidgade
och moderniserade, byggnadsverksamheten svällde raskt.
3391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
