- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
96

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrklig översikt 1936 - 1936 års kyrkomöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inom Sveriges kyrka och ett par av de mest representativa begåvningarna inom
svensk teologisk forskning hade därmed knutits till det svenska episkopatet.

Fortfarande levde Oxford-Grupprörelsen under året sitt liv i det fördolda, om
man undantar att en och annan omvändelse inom det litterära lägret drog
uppmärksamheten till sig på grund av att vederbörande själva sörjde för erforderlig
publicitet kring densamma. På dr Frank Buchmans Sverigebesök väntade man
alltjämt i vida kretsar med spänning men förgäves. En välvillig inställning till
rörelsen började mer och mer förspörjas inom kristna intellektuella läger.

Kanske icke så mycket bland allmänheten men väl i präst- och mera interna
kyrkliga kretsar började man livligare än förr diskutera den företeelse, som under
beteckningen: det högkyrkliga reformprogrammet strävade efter en kraftig
centralisering av begreppet Kyrkan och en dito av prästämbetet, åtföljd av ett starkt
betonande av sakramenten och av ritualen i allmänhet, i viss grad tenderande i
katolice-rande riktning. Riktningen företräddes av en grupp yngre kyrkomän med teol. dr
Gunnar Rosendal i spetsen.

1^)6 års kyrkomöte,

Kyrkomötet sammanträdde 1936 den 10 oktober. Ordförande var ärkebiskop E. Eidem och vice
ordförande biskop O. Bergqvist.

Den närmaste anledningen till kyrkomötets sammankallande låg däri, att vissa vid årets riksdag
fattade beslut måste behandlas av kyrkomötet innan 1937 års’ riksdag sammanträdde. För detta
ändamål var kyrkomötet ursprungligen inkallat till den 1 augusti, men då det visade sig, att
psalmboksfrågan kunde tagas upp till behandling, därest tid bereddes för en förnyad granskning
genom sakkunniga, uppsköts mötets sammankallande till den 10 oktober.

Psalmboksfrågan blev kyrkomötets viktigaste ärende. Kyrkomötet beslöt för sin del antaga det
förslag, som särskilda utskottet förordat. Till grund för detta låg det av särskilda sakkunniga
under ärkebiskop Eidems ordförandeskap utarbetade förslag, som dagtecknats i februari 1936 och
sedermera granskats av nya sakkunniga med biskop Rodhe som ordförande. Det av kyrkomötet
antagna psalmboksförslaget innehöll 600 psalmer. Den nya psalmboken avsågs att efter K. m:ts
stadfästelse tagas i bruk från och med första söndagen i advent 1937 eller senast fastlagssöndagen
1938. Därjämte hemställdes, att en kommitté måtte tillsättas för att lösa de med psalniboksarbetet
förbundna kyrkomusikaliska frågorna.

K. m:ts förslag till ändrad organisation av domkapitlen samt om ändrade grunder för
biskoparnas avlöning godkändes. (Se vidare översikten över 1936 års riksdag.)

På K. m:ts förslag godkändes vidare bestämmelser för reseanslag åt vissa adjunkter, för
semesterbidrag åt präster i vissa fall att utgå med 75 kr. för 30 dagar samt för emeritilöner. En av
riksdagen med anledning av straffpåföljdernas borttagande beslutad lagändring om ämbetsbrott
av präst godkändes. K. m:t hade vidare begärt kyrkomötets yttrande om riksdagens begäran, att
kyrkoadjunkturer i Stockholm skulle tillsättas efter ansökan; mötet fann avgörande skäl tala
«mot detta förslag.

Under mötet väcktes ett stort antal motioner, av vilka en del tilldrogo sig betydande
uppmärksamhet. Sålunda hade flera motionärer föreslagit utredning, om icke präst kunde befrias från
skyldighet att viga frånskild; motionen blev efter en lång debatt avslagen. I en annan motion
hade yrkats åtgärder till skydd för de stora helgdagarnas och böndagarnas helgd. Mötet beslöt
hemställa till K. m:t, att effektivt förbud skulle stadgas mot nöjestillställningar på juldagen,
långfredagen, påskdagen och pingstdagen, dock med undantag för sådana skådespel,
biografföreställningar och musikaliska underhållningar, som värdigt anslöte sig till ifrågavarande
högtidsdags idéinnehåll; förbudet skulle avse även tiden efter kl. 9 på kvällen. Vidare borde
motortävlingar förbjudas under de angivna helgdagarna samt utredning verkställas, om förbud även borde
stadgas för idrotts- och skyttetävlingar. Ett förslag om förbud mot dylika tävlingar även på
böndagarna avslogs.

På förslag av enskilda motionärer beslöt kyrkomötet hemställa hos K. m :t om undersökning,
i vad mån kyrkorna kunde hållas öppna på vardagar, om återupprättande av Kalmar stift — i
detta sammanhang framfördes under debatten önskemål om ett särskilt stift för Stockholm —
om delning av alltför stora pastorat samt om ordnandet av den andliga vården vid
försvars-väsendet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free