- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
98

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1936. Av professor Torsten Thunberg - Status epidemicus - "Svenska sjukan"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Annus Medicus 19)6.

Av professor TORSTEN THUNBERG.

Status epidemicus,

Vi börja, såsom vanligt, denna översikt med några sifferuppgifter rörande de
viktigare epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land, varvid vi, på grund
av att det erforderliga siffermaterialet ännu ej i sin helhet varit tillgängligt, måste
utesluta sista kvartalet av år 1936. För jämförelses skull medtagas déls värdena för
åren 1932—1935, dels, för belysning av utvecklingen under en något längre period,
motsvarande siffror för år 1926.

1926 1932 1933 1934 1935 1936

Smittkoppor .......................... — 10 — — — —

Difteri .............................. 3,486 1,913 1,738 936 917 602

Scharlakansfeber .................... 8,546 5,274 7,485 11,060 8,151 4,886

Tyfus och paratyfus ................ 832 615 313 376 439 288

Epidemisk hjärnhinneinflammation . . 143 60 59 49 45 40

Barnförlamning ...................... 338 781 511 1,001 1,036 2,207

Sömnsjuka .......................... 153 86 75 62 67 37

Bödsot .............................. — 1,383 1,501 1,473 811 381

En granskning av dessa siffror ger som resultat, att år 1936 med hänsyn till det
stora flertalet av de viktigare smittosamma sjukdomarna representerar en vågdal.
Detta gäller med hänsyn till så viktiga sjukdomar som difteri, tyfus och paratyfus,
epidemisk hjärnhinneinflammation, sömnsjuka och rödsot. Det gäller också med
hänsyn till den sjukdom, som, bland de anmälningsplikt underkastade, numera
visar den största frekvensen, scharlakansfebern. Ur epidemiologisk synpunkt
skulle därför 1936 kunna betraktas som ett mycket gynnsamt år. Omdömet får
emellertid annan karaktär på grund av den stora spridning, som
barnförlamningen tog under året. Antalet fall under de tre första kvartalen av år 1936 är mer
än det dubbla mot det under hela året 1935 och mer än det fyrdubbla mot antalet
fall 1933. Barnförlamningens stora frekvens är så mycket mer betydelsefull, som
denna sjukdom så ofta för till livslång invaliditet. Beklagligtvis står praktiskt
läkekonsten alltjämt ganska maktlös mot sjukdomens spridning och med hänsyn
till behandlingen av det individuella sjukdomsfallet.

"Svenska sjukan’’

Då vi i överskriften här ovan präglat uttrycket »svenska sjukan» i analogi med
uttryck sådana som »engelska sjukan», »spanska sjukan» o. s. v., så är det för att
fixera uppmärksamheten på den märkliga roll, som Sverige spelat i
barnförlamningens historia. Vi ha vågat göra det, emedan det ej föreligger risk, att
beteckningen skall vinna internationellt burskap. Allt framgent torde den få gå under
någon av benämningarna barnförlamning eller »poliomyelit», vilken sista
beteckning sjukdomen fått i sin egenskap av en inflammation av ryggmärgens grå
substans.

Man kan kalla barnförlamningen en ung sjukdom utan att däri inlägga det
påståendet, att dess smittämne uppstått först nyligen, genom självalstring. Säkerligen
har det existerat under omätliga tidsåldrar. Erfarenheten visar emellertid, att
smittämnen kunna ändra karaktär och särskilt aggressivitet, och det är detta, som

98

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free