Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) / 129 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1936. Av civilingenjör Axel Härlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Världens största bro, mellan San Francisco och Oakland, invigd under året; brons kapacitet framgår av genomskärningen nederst t. v.

Ett konstgjort gummi med utmärkta
egenskaper, kallat »Buna», fördes i
marknaden av det tyska I.-G.
Farbenindustrie. Råmaterial äro kalk och kol.
Produkten är mera motståndskraftig än
naturgummi mot värme, nötning, olja
och bensin samt »åldras» långsammare.

Ett italienskt motorbränsle
komponerades av 65 % etylalkohol, 20 % etrar
och 15 % bensin. Värmevärdet är 7,900
kcal pr kg., och
knackningsbeständigheten är större än hos bensin. Goda
praktiska resultat vunnos även vid
flygmotorer, där köldbeständigheten även
tillkommer som värdefull egenskap.

Konstgjord bensin tillverkades i
växande mängder, och nya anläggningar
igångsattes eller planerades. Såväl
hydrering vid högt tryck som
Fischermetoden (lågtrycksprocedur med
kontaktsubstanser) äro aktuella. I Tyskland
räknade man med att inom få år bli
självförsörjande; utgångsmaterialet är här
brunkol. I England tillverkades 400 ton
bensin pr dag i en enda anläggning; 4
ton stenkol åtgår för 1 ton bensin.

Användningen av konstull och
transparentfolier (cellofan m. m.),
träprodukter besläktade med konstsilke,
ökades starkt över hela världen. En fabrik igångsattes i Norrköping. Den italienska
konstsilkekoncernen Snia Viscosa igångsatte tillverkning av »mjölkull»; 100 liter
skummjölk uppges lämna 3 kg. ylletråd med egenskaper snarlika vanligt ylle.

Eldfast papper började tillverkas i England med ammoniumfosfat som
impregneringsmedel.

Arsenikhaltiga fiberplattor började tillverkas i Sverige för export till länder,
där man hittills måst använda plåt som byggnadsmaterial för att motstå angrepp
av termiter.

Eternitrör kommo i bruk för högtrycksvattenledningar. De väga endast
tredjedelen till hälften mot gjutjärn och angripas ej av kolsyra, varför de funnit
användning även i den kemiska industrien.

Kolsyreis vann allt större terräng på grund av sina förmånliga aseptiska
egenskaper och sin torrhet. Den framställes gärna som biprodukt vid industrier med
kolsyrehaltiga avgaser.

Vid Norsk Hydro upptogs tillverkning av tungt vatten, vars pris numera är en
bråkdel mot det ursprungliga, samt av ädelgasen argon.

Färgfotograferingen utvecklades därhän, att goda ögonblicksbilder numera kunna
tagas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>