- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
140

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1936 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Prisrörelsen - Penningmarknaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

överträffa dem, som återgåvo 1929 års toppar. Den nya indexserie, som inom
Sveriges industriförbund utarbetats över den industriella produktionen i landet, visade
en medelsiffra för 11 månader på c:a 108 enheter, jämfört med 100 för hela 1935
och 91 för 1934. Produktionen av elektrisk energi, som under de tre första
kvartalen av 1935 ökades med c:a 17% (hos de till Svenska elektricitetsföreningen
anslutna kraftstationerna), växte under samma period 1936 med ytterligare 8%, och ser
man på järnvägstransporterna, kunde statsbanorna för de tio första månaderna
uppvisa en med ytterligare 4 % ökad godstrafik vad tontalet beträffar, ehuru redan
under 1935 en stegring på 7 % förelåg vid jämförelse med januari—oktober 1934.
Givetvis blev genom denna allmänutveckling även sysselsättningen på arbetsmarknaden
ytterligare förbättrad, och praktiskt taget kunde man knappast tala om någon
arbetslöshet inom vare sig industri eller jordbruk. Socialstyrelsens indexsiffra för
arbetstillgången nådde för tredje kvartalet 3,91 mot 3,73 för samma tid året förut (3
anger »medelgod» och 4 »god» arbetstillgång), och det faktiska antalet arbetslösa,
som anmälts till Statens arbetslöshetskommission, uppgick i slutet av november till
endast e:a 29,000 mot 47,000 vid samma tid året förut. Även inom jordbruket voro
förhållandena goda med ett gynnsamt skörderesultat och förbättrade pris.

Prisrörelsen,

Med den fortsatta uppgången inom produktion och handel kom även varuknapphet
att framträda på olika håll, vilket i sin tur framkallade en i början rätt långsam
men mot slutet av året allt starkare prisstegring. Mätt i kommerskollegiums indextal
för grosshandelspris, stod den allmänna prisnivån praktiskt taget alldeles stilla
under hela första halvåret med en siffra av 118, men under andra hälften av året
inträdde en månad för månad fortsatt ökning, och för november angavs pristalet med
124, innebärande en uppgång på 5 % under sex månader. Därvid var att märka, att
råvaruprisen särskilt under andra kvartalet visade en fallande tendens, medan
halvfabrikat voro oförändrade och helfabrikat företedde en sakta uppgång. Ser man på
prisutvecklingen ur synpunkten av importvaror och exportvaror, så framträdde
enligt Handelsbankens indexserier — nästan helt under andra halvåret — en uppgång
i de förra på c:a 6% (från 101 till 107 i november), medan de senare under hela
året först långsamt, sedan hastigare ökades med 17% (från 116 till 136). För våra
exportindustrier var denna utveckling givetvis av utomordentlig betydelse. Någon
mera påtaglig inverkan på levnadskostnaderna i deras helhet kunde man icke spåra
i den nu antydda utvecklingen av grosshandelns pris. Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex förblev så gott som alldeles oförändrad, ehuru med en tendens till
sänkning mot slutet av året, framkallad av en prisnedgång i rubriken födo- och
njutningsmedel. En minskning i hyror och skatter under andra kvartalet motverkades av att
såväl födoämnen som bränslekostnader samtidigt stego i ungefär motsvarande grad.

Penningmarknaden.

Såväl den inhemska varuomsättningen som det utländska handelsutbytet växte
starkt under 1936 och återspeglades i ett livligare omlopp av penningar och
betalningsmedel. Riksbankens utelöpande sedelmängd var c:a 75 mill. högre än året förut,
och rapporten för den 15 december angav en sedelcirkulation på 826.2 mill. kr., en
siffra som t. o. m. överträffade den högsta utelöpande sedelmängden under 1918 med
dess inflaterade penningvärde (821,6 mill. den 21 december 1918). Även omloppet av
clearingvalutor mellan bankerna växte, och riksbankens clearingstatistik hade den

140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1936/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free