Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1936 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram IL Den industriella produktionens förändringar i936 i jämförelse med 1935.
(Beräkningarna byggda på indexsiffror för jan.—sept. eller jan.—okt. för de bägge åren,
beträffande Japan dock för jan.—ang. Då indextalen ej äro konstruerade på samma sätt i de olika
länderna, äro ovanstående siffror ej fullt jämförbara.)
voro, förutom den allmänna ökningen i efterfrågan, de svaga skördarna av speciellt
spannmål samt det delvis på grund av upprustningen starkt stigande behovet av järn
och metaller. Dessa faktorer kommo att göra sig särskilt gällande under sista
halvåret, varigenom prisuppgången huvudsakligen kom att falla på nämnda
tidsperiod.
Även guldblockländerna, vilka tidigare haft att utstå ett nästan konstant tryck
på prisnivån, kunde under årets trenne första kvartal uppvisa en viss höjning i
prisläget, ehuru, med undantag för Frankrike, av tämUgen blygsamma proportioner.
Valutadevalveringen medförde en snabb anpassning till den högre nivån. I
Frankrike var prisuppgången även under tredje kvartalet mycket markerad,
sammanhängande med den till följd av parlamentvalens utgång av den nya regeringen företagna
aktionen för lönernas höjande. Prisutvecklingen i några viktigare länder framgår
av diagram I.
Det länge väntade sammanbrottet på valutamarknaden inträffade omkring
kvartalsskiftet september—oktober. Tidigare under året hade guldblockländernas, främst
Frankrikes, valutor varit utsatta för påfrestningar, vilka mötts med
diskontohöjningar. I Frankrike steg sålunda diskontot i maj till 6 % och efter en nedgångsperiod
under sommaren till 5 % under september. I Nederländerna nåddes höjdpunkten i juni
med 4.5 %, medan Schweiz ej tillgrep räntehöjning vid något tillfälle under året.
Guldkassorna undergingo tidvis en mycket stark åderlåtning, dock företrädesvis i
Frankrike. Från december 1935 till och med september 1936 sjönk sålunda Banque de
Frances guldkassa med närmare 25 %. Huvuddelen av detta guld synes ha hamnat
i Federal Reservebankernas guldkassa, som under samma period steg med över 10 %.
Den omedelbara orsaken till sammanbrottet blev den genom prisuppgången och
kapitalflykten uppkomna ohållbara situationen beträffande franska francen. I slutet av
september såg sig därför den franska regeringen tvungen att sänka francen till ett
guldvärde mellan 49 och 43 mg guld per franc mot förut 65^/^ mg. En
överenskommelse hade dessförinnan träffats mellan Frankrike, Storbritannien och Förenta
staterna om gemensamma åtgärder till förhindrande av alltför stora valutafluktuationer
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
