- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
150

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1936 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diagram III. Utrikeshandelns procentuella förändring 1936 i jämförelse med 1935,
(Beräkningarna byggda på uppgifter rörande totala utrikeshandelns värde under jan.—okt. eller
jan.—nov. för de bägge åren, beträffande Frankrike, Nederländerna och Japan dock för jan.—sept.)

efter nedskrivningen. Nederländerna och Schweiz följde omedelbart Frankrikes
exempel, och snart därefter vidtogo Italien, Tjeckoslovakien och andra länder
samma åtgärd.

Trots den fortsatta stegringen i världsproduktionen, var kapitalmarknaden i de
större kapitalproducerande länderna fortfarande rikligt försedd med sparmedel,
och räntorna voro i dessa länder mycket låga. Det kapital, som krävdes för
produktionsapparatens utvidgning och för finansiering av byggnadsverksamheten, kunde
med lätthet ställas till förfogande. Även den betydande upplåning, som statsmakten
i de olika länderna måste företaga för att täcka sina ofta gigantiska utgifter, kunde i
allmänhet med lätthet erhållas. I Frankrike visade emellertid kapitalisterna stor
tveksamhet, när det gällde att stödja den nya regeringen vid genomförandet av dess
arbetsprogram, och i Tyskland togs synbarligen mer eller mindre tvångsmässigt
huvudparten av det tillgängliga sparkapilalet i anspråk för upprustningen och de
statliga arbetena i övrigt.

Som redan antytts, var en av de drivande krafterna vid prisnivåns stegring den
svaga världsskörden. Det var särskilt den svåra torkan i Nordamerika, som bidrog
till det klena utbytet av spannmål. Enligt vid årsskiftet tillgängliga siffror
beräknades veteskörden bli cirka 10 % mindre än genomsnittet för 1930/34, och då
produktionen härigenom ej komme att täcka konsumtionen, skulle de genom tidigare svaga
skördar starkt decimerade världslagren ytterligare sjunka till en nivå, som får
betraktas som lägre än normal. Veteprisen visade som följd härav under sista halvåret
en fast tendens. Även beträffande råg, korn och havre var skördenedgången
betydande och varierade mellan 6 och 13 %. Ännu större minskning företedde majsen,
och majsprisen voro på grund härav vid årets slut i det närmaste dubbelt så höga
som vid dess början. I olikhet med Nordamerika syntes den europeiska
spannmålsskörden komma att bli omkring medelmåttig. Bomullsskörden i Förenta staterna var

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free