- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
164

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1936 - Inre staden började bli fullbyggd - Försök att stimulera nativiteten - "Brännkyrkakriget" rasade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stockholmskrönika 1936.

Stor inflyttning av landsortsbor, rekordartad giftermålsfrekvens och stigande födelsetal, allt
följder av konjunkturuppsvinget, utmärkte 1936 års Stockholm. Industriens produktion hade nu
överskridit den nivå, som uppnåddes före det senaste konjunktursammanbrottet, och på sina håll
arbetade man på gränsen av tillgänglig produktionskapacitet. Arbetslösheten var inom vissa fack
förbytt i brist på kvalificerad arbetskraft, men av mindre kvalificerad arbetskraft fanns det ett
visst överskott. 2,500 hjälpsökande voro på sommaren anmälda hos stadens arbetslöshetskommitté,
och fattigvårdens understödsverksamhet var trots de goda tiderna anmärkningsvärt omfattande. I
oktober understöddes sammanlagt 28,000 personer.

Inre staden började bli fullbjggd.

Byggnadsverksamheten var intensivare än under de två närmast föregående åren. Fredhäll och
Boiinderområdet på Kungsholmen, Gärdet på Östermalm och Sabisområdet på Södermalm utgjorde
bostadsproduktionens brännpunkter i den inre staden, medan Ängby dominerade på
ytterområdena. Hyreslägenheten hade alltjämt ledningen — nära nog 90 procent av hela
bostadsproduktionen, efter lägenhetsantalet räknat, utgjordes av hyreshus. Och den inre staden behöll ännu
övertaget över ytterområdena — de nytillkomna hyreslägenheterna voro till 70 procent belägna inom
tullarna. Även produktionen av affärslokaler var större än på flera år. Den inre staden började
emellertid nu bli fullbyggd, och till följd härav stego tomtprisen. Kronan hade visserligen ännu
mycken mark kvar, men den släpptes i marknaden i småportioner. Staden hade gjort i ordning
nya hyreshusområden utanför tullarna. Traneberg i väster och Hammarby i söder, men här såldes
icke tomterna med äganderätt, och kommunikationerna lämnade en del övrigt att önska. Förslag
till tunnelbanor framlades, men man tvistade ännu vid årets slut om sträckningen, och förslaget
var vidare sammankopplat med frågan om nedre Norrmalms reglering, om vilken meningarna
likaledes voro delade.

Försök att stimulera nativiteten.

De stigande födelsesiffrorna väckte glädje, men förbättringen var inte särskilt stor, och man
sökte stimulera nativiteten med bostadspolitiska åtgärder. Redan föregående år hade staden,
delvis i samarbete med ett kooperativt företag, börjat bygga särskilda bostäder för barnrika familjer,
som skulle få hyresbidrag av staten: 30 procent om de hade tre barn, 40 procent om det var fyra
barn och 50 procent om barnantalet var fem eller högre. En första sats sådana bostäder blev
färdig den 1 oktober 1936, och stadsfullmäktige hade då redan beslutat gå vidare på den inslagna
vägen. Beslutet gick ut på kommunal eller kommunalt understödd produktion av billiga bostäder
för omkring 12 millioner kr. Småstugebyggandet på ytterområdena var ett annat led i stadens
strävan att bereda de breda folklagren bättre familjebostäder än enrumslägenheterna i den inre
staden, där dock en viss förskjutning uppåt av lägenheternas genomsnittliga storlek nu kunde
iakttas. Större än två rum och kök voro dock blott 15—16 procent av samtliga här nytillkomna
lägenheter.

Brännkyrkakriget’^ rasade.

Nya moderna bostadsområden, utrustade med tidens alla bekvämligheter, tillkommo alltså i
rask följd, men det fanns i Brännkyrka och Bromma äldre områden, som ännu inte ens hade
fått vatten och avlopp. Slaskvattnet tömdes på sina håll i öppna diken, och dricksvattnet måste i

Vinjeitbilden illustrerar trafikräkningen i Stockholm hösten 1936.

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free