Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1936 - Försvarsgrenarnas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jagaren Göteborg, som den 1 december införlivades med första jagardivisionen, i full fart till
havs utanför Stockholm.
fungerade vid bl. a. de stora kombinerade luftförsvars- och arméfälttjänstövningar,
som ägde rum på hösten i Gästrikland och som för luftförsvarsövningens del även
berörde delar av Uppland, Västmanland och Dalarna. För sista gången
organiserades höstmanövern under generalstabschefens ledning — hans ledande roll skulle
hädanefter övertagas av arméchefen eller vid övningar omfattande samthga
försvarsgrenar möjhgen av försvarsstabschefen.
Luftförsvarsövningen fick sin prägel av det frivilliga civila luftskyddets mycket
omfattande deltagande, under intresserad och uppoffrande medverkan av civila
myndigheter, av samhällen, industriföretag och enskilda medborgare. Genom sin
omfattning blev denna övning, som främst kom att gälla samhällsskyddet och
industriskyddet, ett slags försöksmobilisering av de existerande, ytterst knapphändiga
anordningarna för luftskydd. Luftförsvarsövningen utlöste liksom den följande
arméfält-tjänstövningen ett mycket livligt och uppmuntrande intresse från befolkningens sida
i den berörda vidsträckta industribygden. Även hos de i höstens övningar
deltagande värnpliktiga förmärktes tecken till ett ytterligare ökat intresse, vilket dock
icke hindrade, att av den knappa tjänstgöringstiden vållade brister i utbildningen
och av de svaga befälskadrerna vållade brister i truppens ledning alltjämt trädde
i dagen.
Såsom en sammanfattning av erfarenheterna av luftförsvarsövningen yttrade
generalstabschefen vid sin genomgång:
»Även om man kan känna tillfredsställelse över vad som under övningen presterats ifråga om
det passiva luftskyddet, torde alla ha fått ett nedslående intryck av rådande brist på aktiva
försvarsmedel mot anfall från luften. Och dock utgör ett verksamt luftförsvar ett ofrånkomligt
villkor för vidmakthållande av Sveriges självbestämmanderätt och frihet. Åtskilliga av de nuvarande
bristerna komma att fyllas allt efter förverkligandet av 1936 års försvarsbeslut. Främst gäller
detta ifråga om den betydelsefulla del av luftförsvaret, som representeras av det operativa flyget.
Även luftbevakningsorganisationen kommer att kunna fullständigas genom anskaffning av felande
luftbevakningscentraler. Det är jämväl att hoppas, att den civila luftskyddsutredningen inom nära
framtid når fram till förslag, som snarast bli omsatta i åtgärder av praktiskt värde. Kvar står
dock en gapande lucka i vårt luftförsvar —• frånvaron av luftvärnsvapen för hemortens skydd
utöver huvudstadens och vissa militära basers. Fylles ej denna lucka medan tid är, ökas
uppenbarligen vårt lands risker under den farofyllda period, vi genomleva. Det kan fördenskull med
skäl ifrågasättas, om det icke blir nödvändigt att på frivillighetens väg fylla de mest påtagliga
bristerna.»
I december riktade också generalstabschefen en framställning till K. m:t med
begäran, att staten skulle förklara sig villig att mottaga gåvor av luftvärnsartilleri
reserverat för av givarna specificerade lokala försvarsuppgifter. I december avgav
också luftskyddsutredningen, som först tillsatts den 30 april 1936, sitt betänkande,
vilket utmynnade i ett förslag om en statlig luftskyddsorganisation, sorterande un-
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
