Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret 1936. Av fil. dr Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER ETT UPPmrSKANDL JULDOPP
-SVALKAR 6US ISK^/LD GloGG.
VARPA
mN ^AfiLAS KKlNG JULBJORKEN UMDER AY5JUNGANDP AV foR ÅRSTIDEN
LAPPADE
Vädret 19)6.
Av fil. dr FOLKE BERGSTEN.
9 r 1936 förflöt här i landet utan några större sensationer i meteorologiskt avseende. Sålunda
,/\förekom ingen för våra skogar förhärjande storm, ej heller någon för jordbruket menlig vare
sig tork- eller flödesperiod av svårare slag. Då härtill kommer, att vädret under vegetationstiden
var varmt, kan året ur lantmannasynpunkt betraktas som i stort sett gynnsamt.
Med 1936 fogades ännu en länk till den kedja av varma år, som det sista decenniet haft att
uppvisa i Nordvästeuropa i allmänhet och i Skandinavien i synnerhet. Värmeöverskottet i Sverige
för året i dess helhet fluktuerade som regel omkring 1°, men var något större i östersjöns
kusttrakter, något mindre i Skåne. Till detta värmeöverskott bidrogo i första hand årets båda sista
ovanligt varma månader, men även maj, juni, juli och augusti, av dessa senare framför allt juni,
som var rekordvarm i östra Svealand. Kalla månader voro februari med underskott på upptill
6° i norra Norrland samt oktober. Årets absolut högsta temperatur + 35°, antecknades den 30
juli i Adelsnäs i Östergötlands län, dess absolut lägsta, — 42°, den 15 februari i Vittangi i
Norrbottens län. Rörande de månatliga och årliga medeltemperaturerna samt deras relation till
normalvärdena erhåller den intresserade mera detaljerade uppgifter för fem utvalda stationer, nämligen
Gällivare, Piteå, Östersund, Stockholm och Malmö i tabellerna 1 och 2.
Med vinjettbilden illustrerade Chatliam den 23 december julsommaren 1936 och anmärkte därvid:
»Denna teckning är gjord som ett hån mot Bore, som vilat sig länge nog nu och borde börja
utveckla en för årstiden mera lämpad vitalitet».
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
