- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
207

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmåret 1936. Av redaktör E. W. Olson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fr. v.: Lars Hanson och Ingrid Bergman i »På solsidan», Gösta Ekman i »Kungen kommer», Åke
Engfeldt, Carl Barcklind, Gideon Wahlberg och Helge Hagerman i »Kvartetten som sprängdes»,
Adolf Jahr och Ernst Eklund i »Stackars miljonärer». Bullen Berglund och Gösta Ekman i
»Johan Ulfstjerna» samt Isa Quensel i »Raggen».

Henrikson och Arne Bornebusch debuterade under året som spelfilmregissörer. Det tycks nu
höra till, att lärospånen skola göras med obetydliga saker. Henrikson började med en gammal
teaterfars, »Släkten är värst», och satte dessutom upp en s. k. militärfars, »65, 66 och jag», byggd
på ett enklare danskt scenalster, men sitt gesällprov avlade han med »Annonsera». Bornebusch
debuterade med en gammal buskteaterprodukt, »Skärgårdsflirt», och fortsatte med en Edvard
Persson-film, »Våran pojke», för att först med »Kvartetten» få en uppgift att ordentligt spänna
krafterna på. Känsla för filmens egenart röjde en tredje regissörsdebutant, Thor Brooks i »Min
svärmor dansösen», en annars på intet sätt minnesvärd film.

Den svenska filmmarknaden dominerades naturligtvis annars som vanligt av amerikansk film,
låt vara att både fransk och engelsk och i någon mån tysk ofta stod på programmen. Som
vanligt företedde den amerikanska filmen en brokig provkarta på stilarter, och kvaliteten var — om
man inte nöjer sig med en värdering av de yttre elementen — mycket varierande.

De stora kostymsakerna voro påfallande talrika. Max Reinhardts filmupplaga — i nära
överensstämmelse med hans scenupplaga — av Shakespeares »En midsommarnattsdröm» trollade fram
ett glänsande féeri. »Maria Stuart», dock ej Schillers, framkallade i Katharine Hepburns gestalt
den vanliga diskussionen om värdet av det historiskt »riktiga» i filmen. »Romeo och Julia»
ansågs vara den bästa filmbearbetningen av Shakespeare hittills. Det stora äventyret fyllde
en rad av filmer: »Anthony Adverse», »Kapten Blod» — med en ny hjälte: Errol Flynn —, »Myteri»
med Charles Laughton och »De tre musketörerna». På förra århundradets stora romandiktning
återgingo »Samhällets olycksbarn», »I giljotinens skugga» (»Två stader»), »Anna Karenina» (med
Greta Garbo) och »Raskolnikov» (med Peter Lorre).

Skådespelareinsatserna spelade som alltid en stor roll för filmens popularitet, och om Charles
Boyer var det stora namnet 1935, tillföll denna plats följande år avgjort Gary Cooper. Han vann
sin väldiga ryktbarhet med årets kanske mest omtalade film, Capra-Riskins »En gentleman
kommer till stan», en komedi, som i spirituell fyndighet överträffade till och med »Det hände en
natt». Cooper framträdde dessutom i en äventyrsfilm, »Generalen dog i gryningen», samt i en
komedi med Marlene Dietrich som motspelerska, »Det stulna paradiset». Men det vore oriktigt att
på tal om betydande personliga insatser undanskjuta Paul Muni, som i den mycket omtalade och
uppskattade Pasteur-filmen gjorde en glänsande karaktärsprestation. På personlig popularitet i
högsta potens byggde naturligtvis också Chaplinfilmen »Moderna tider», som hade en mycket
uppmärksammad premiär och vann den beräknade publiksegern. Av de berömda komikerna
framträdde Harold Lloyd i hävdvunnen stil med farsen »Folkets jubel», en boxareparodi, och bröderna
Marx med det roliga spexet »Galakväll på Operan».

De s. k. showfilmerna bibehöllo uppenbarligen sin popularitet. Bland dem må främst nämnas
två filmer med det uppburna paret Fred Astaire och Ginger Rogers i huvudrollerna, »Top Hat»
och »Flottan dansar». I »Broadway Melody 1936» vann en ny stjärna, Eleanor Powell, ett ögon-

207

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free