- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
211

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1936

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modet 19)6.

det ovanligt magnifika och praktfulla vintermodet 1935—36 företedde våren en svalare
Jt-ioch stillsammare bild. Någon särskild modefärg kunde icke spåras, men mörkblått stod sig
från föregående år. Capen fladdrade icke så ymnigt, utan svenskan återgick i stor utsträckning
till sin konstanta kärlek: den strikta tailor-made-dräkten. Kjolarna kröpo uppåt, men midjan
stannade på rätt plats trots enstaka försök att förflytta den uppåt eller nedåt. Den långa, enkla,
lätt svängda completkappan ersatte längre fram på sommaren den skräddarsydda dräkten, och
med det riktiga högsommarmodet följde sedan de många fantasifulla, luftiga och mångfärgade
variationer, som höra årstiden till. Paris lanserade bland sina många blommiga tyger sådana,
som voro förvillande lika de svenska allmogedräkternas, d. v. s. färgstarkt rosiga, naiva och
hårda i mönstren. De blevo dock icke allmängods i Sverige, där sådana saker som vita piké- och
linnejackor desto livligare omhuldades för sin svala fräschhets skull.

Den till knäna gående kasackblusen började på våren och slog igenom på alla fronter i
höstmodet. Den var ömsom rak och slät, ömsom våldsamt vid och klockande från midjan. Sistnämnda
drag återkom också i höstens klänningar, som blevo kortare och kortare. Fantasitailleuren 1 lamé
döptes om till cocktailklänning och stannade strax nedanför knät, och den accentuerade
axelbredden återkom med förnyad styrka; »fårbogsärmen» var utmärkande för de flesta höstkapporna och
dräkterna. Höstens färg var lila, lila i alla nyanser och alla stoffer, för alla dagens timmar. Vid
sidan av kasacken gjorde modehusen även energiska försök att inarbeta den rent maskulina linje,
som Paris dekreterat: fracken, bonjouren och jaquetten lånades till damernas garderob. Den
förekom även för dagsbruk men accepterades här egentligen endast för kvällen, helst i lamé eller
andra metallinvävda tyger, vilka fortfarande dominerade det eleganta aftonmodet. Yllespets var ett
nytt material, som ivrigt upptogs framför allt för s. k. mellanklänningar, medan den andra stora
nyheten på tygmarknaden, kläde, icke mottogs med samma sympati. I många parisiska modeller,
inte minst aftonkläder, förekom detta »gammaldags» material med mycket vacker effekt. Som
besätsskinn brukades framför allt persian och silverräv. Det sistnämnda användes i stor
utsträckning till midjekorta caper samt till aftonkappor i svart sammet. Bland vinterns pälskappor fram-

Vinj ettbild en visar tre typiska drag i 1936 års mod: kasacken, den i ryggen rynkade, korta och
vida mellanklänningen samt cocktailklänningen i lamé.

211

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free