- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
248

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1936

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Flygning 1936.

? r 1936 satte djupa spår i svensk flygning. Stockholm fick sitt flygfält vid
Brom-X^raa färdigt för trafik, och därmed ryckte den svenska huvudstaden direkt in
i det europeiska flygnätet. En lång rad utländska flygbolag öppnade trafik på
Stockholm-Bromma. Själva flygfältet invigdes under högtidliga former av
konungen den 23 maj i närvaro av ett stort antal utländska flygare och flygintresserade,
vilka samlats i Stockholm även med anledning av den hit förlagda internationella
flygutställningen ILIS, som öppnats en vecka tidigare. På utställningen väckte
särskilt den tyska avdelningen uppmärksamhet, icke minst genom sin omfattning. En
hel del intressanta maskintyper exponerades, bland dem den kommersiella upplagan
av Junkers Ju 86. I sin militära form kom denna maskin att senare under året ingå
i det svenska flygvapnets nyuppsatta bombflygförband (se artikeln Det militära
året 1936).

Ehuru Stockholms nya flygfält i fråga om storlek uppfyllde kraven på ett första
klassens flygfält, yppades redan under de första månaderna efter dess invigning
vissa farhågor, att fältet dock vore för litet, och framfördes krav på och förslag
om ytterligare utvidgningar. Dessa kommo också delvis till stånd redan under 1936,.
då en betydande arbetsstyrka mot slutet av året var sysselsatt med att »kapa av»
de besvärligaste kullarna runt flygfältet för att detta skulle i alla avseenden motsvara
de högsta krav. Brommafältet har försetts med hårdgjorda startbanor av minst
800 meters längd. Vad »Bromma» en gång skulle komma att betyda för Sverige
och svensk flygning, kunde man vid dess tillkomst icke ens sia om. Men det kan
ha sitt intresse att notera, att en av världens främsta flygpionjärer, den engelska
flygkonstruktören och flygfabrikanten Handley-Page, i ett föredrag på ILIS bl. a.
yttrade: »Om tjugu år, då öst och väst knytas samman genom förbindelser i luften,,
då blir det över den nordliga flygvägen. Den dagen kommer Bromma oundvikligen
att bli den centrala utgångspunkten i Europa».

Det förtjänar också omnämnas, att i samband med den stora
luftfartsutställningen och invigningen av Brommafältet höllos stora tävlingar om den Nordiska
flygarpokalen (se föregående årsböcker). Det skulle nu tävlas om detta förnämliga
pris för tredje gången. Förra gången — det var i augusti 1934 — hemfördes pokalen
till Sverige genom den eminente flygaren löjtnant L. G. H. Thunberg i kamp mot
38 medtävlare. Denna gång deltogo icke mindre än 55 pokalflygare från de fyra
nordiska länderna, och bland dem var löjtnant Thunberg, som hade fått
tävlingsnummer 13 på sin Fokkermaskin. Det gällde vissa landningsprov under tävlingens
första dag, och under den andra skulle det flygas en 1,128 km. lång sträcka
Stockholm—Norrköping—Jönköping—Ljungbyhed—Göteborg—Karlsborg—Västerås med
mellanlandningar på de nämnda stationerna, orienteringsprov under två delsträckor
genom upptäckande och angivande av platsen för markeringsdukar samt
landningsprov vid framkomsten till Västerås och slutligen med hemliga tidkontroller vid en
del av passerkontrollerna. Det blev löjtnant Thunberg, som även denna gång tog
det ståtliga priset med endast 5.6 prickar, tätt följd av löjtnant B. N. Jakobsson
med 9.6 prickar. Denne senare följdes av danske premierlöjtnanten H. Kirkegaard,.
som hade ytterligare 0.4 prickar. I klassen för privatflygare, ej yrkesflygare,
segrade Göteborgsdirektören F. M. Simonsson med 58.30, följd av dansken, direktör
Ib Aller, med 71.5 iprickar. Direktör Simonsson gjorde några månader senare en
förnämlig flygprestation, då han bland 57 tävlande belade fjärde platsen i den s. k.
olympiska stjärntävhngen, en flygtävling med Berlin som mål, vilken anordnats i
samband med Olympiska spelens öppnande i den tyska rikshuvudstaden.

Från den svenska flyghorisonten äro för övrigt att notera två tilldragelser: Kurt

248

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free