- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
256

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Arvid Lindman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konterarairal 1907. Orsaken till att Arvid Lindman lämnade den militära tjänsten
låg däri, att hans fader flyttat till Iggesunds bruk som disponent och behövde en
medhjälpare. Vid 27 års ålder började den unge Lindman arbeta vid bruket och
efterträdde snart fadern som disponent. Från första stund gjorde han sig känd
som en utomordentligt driftig och duglig organisatör. Han kom också tidigt in i
landstinget, där han gjorde högt skattade insatser. En tid var han verkställande
direktör för Luossavaara-Kiirunavaara och tillhörde i flera år
Norrlandskommittén.

År 1904 blev han generaldirektör och chef för telegrafverket samt invaldes i
första kammaren. Redan året därpå, då Christian Lundeberg bildade sin
samlingsregering blev Arvid Lindman ledamot av densamma såsom sjöminister samt fyllde
med kraft och skicklighet detta ansvarstyngda värv under unionsupplösningens
kritiska dagar. När regeringen avgick, återtog han chefskapet över telegrafverket,
men då den Staaffska ministären nästa år föll, var Arvid Lindman given som
statsminister. De många initiativ, som han från denna post tog, voro till största gagn
för landets utveckling. Staten gjorde sålunda nu sitt ytterst värdefulla förvärv av
kontroll och delägande i Norrbottens malmfält. Inlandsbanan beslöts, och
Sass-nitzruten förbättrades. Norrlandslagstiftningen utformades, och en mängd för vårt
näringsliv betydelsefulla åtgärder genomfördes. Frågan om Grisbådarna
reglerades, Ålands-, Nordsjö- och östersjötraktaterna tillkommo. Rösträttsfrågan löstes i
dubbelproportionalismens tecken. Landet genomkämpade storstrejken 1909, under
vilken regeringen visade största fasthet och lugn. Ny bolagslag tillkom, prästerna
fingo valbestämmelser och lönereglering, försvarskommittén tillsattes, och år 1911
fattades beslut om byggande av den sedan så omstridda »F-båten». Oppositionen
växte dock, och regeringen måste hösten 1911 avgå. Nu ägnade sig Lindman åt
enskild verksamhet men framträdde deciderat som oppositionsledare. År 1912 blev
han ordförande i Allmänna Valmansförbundet, och därmed påbörjade han ett
outtröttligt arbete för högerns sak. Som högerledare i andra kammaren var han en
stridbar, vaken och kunnig politiker. I försvarsutskotten var han självskriven
medlem, olycksfallsförsäkringen utformades av ett utskott, som han tillhörde, och
likaså skogslagstiftningen. I hemliga utskottet och dess fortsättning,
utrikesnämn-den, var han ledamot utom de tider, då han var statsråd.

När sedan Carl Swartz under världskriget bildade sin regering 1917, blev Arvid
Lindman utrikesminister och lyckades under denna tid genomföra det första
tonnageavtalet, som tillförsäkrade vårt land 100,000 ton brödsäd. Efter
vänsterpartiernas seger samma höst avgick regeringen, och under den nya regimen
genomfördes författningsrevisionen. Icke heller nu svek Arvid Lindmans arbetsförmåga och
initiativkraft. Under hans skickliga ledning omorganiserades partiet till det breda
folkparti, det sedan dess varit. Hans politik ledde med åren till stora framgångar,
och år 1928 bildade Lindman en ny högerregering på grundvalen av ett borgerligt
saraförståndsprogram. Det var nu som den s. k. arbetsfredskonferensen
sammanträdde. Bland de viktigaste initiativen var dock jordbrukshjälpen, för vilken
an-gåvos de riktlinjer, som blevo vägledande för det sedermera beslutade och
ytterligare utbyggda jordbruksstödet. När förslaget till jordbrukshjälp likväl denna
gång föll, avgick regeringen i juni 1930. Sedan var Arvid Lindman högerns ledare
i andra kammaren, till dess han 1935 lämnade uppgiften i yngre händer.

Bland de affärsföretag, åt vilka Arvid Lindman ägnade tid och intresse, må
nämnas Strömbacka bruk åren 1904—13 och Svenska handelsbanken 1912—23.
Intill sin död nedlade han ett intresserat arbete i Iggesunds bruk, Skandia-Freja
försäkringsa.-b., Gasaccumulator och Husqvarna vapenfabrik. Skogsvården låg
honom alltid varmt om hjärtat; »skogsveckan» var ett av hans initiativ, och i
Skogshögskolans styrelse var han ordförande.

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free