Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Herman Uddén - Ivar Hallberg - Lennart Kjellberg - Axel Pålman - Ernst Wehtje - Axel Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Johnsson.
Herman Uddén.
Ivar Hallberg.
Lennart Kjellberg.
förbund, »Röda stjärnan», Musiksällskapet i Västerås, Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund m. m. Utgav »Västerås stad under 50 år 1875—1925», Västerås sparbanks historia m. fl.
arbeten. »Hans ämbetsutövning hörde genom både skicklighet och samvetsgrannhet till de mest
mönstergilla i sitt slag.» Död den 1 maj.
Ivar Hallberg, f. 1870. Fil. kand. 1894, fil. dr 1907. Tjänsteman i järnvägsstyrelsen 1900—07,
sekreterare i Skånska handelskammaren 1906, ombudsman resp. direktör i Svenska järnvägarnas
arbetsgivarförening 1906—32. Sekreterare hos kommunala yrkesskolkommittén 1902—06,
sekreterare hos järnvägsrådet 1902, föreståndare för som.markursernas i Stockholm byrå 1902 och 1904,
lärare vid statens järnvägars utbildningskurs för högre tjänstemän sedan 1918 och ledamot av
styrelsen för Stockholms spårvägar 1920—32. Berömd som en energisk och skicklig förhandlare
vid avtalsuppgörelser på sitt område. Död den 3 maj.
Lennart Kjellberg, f. 1857. Student 1877, fil. dr 1889. Docent i klassisk arkeologi 1896, erhöll
professors namn 1913, professor i klassisk fornkunskap i Uppsala 1918, emeritus 1922. Företog 1894
Jämte Sam Wide en utgrävning av Poseidonhelgedomen på ön Kalaureia, ledde 1902 jämte Joh.
Böhlau en arkeologisk exkursion på platsen för staden Larisa i Mindre Asien, beskrev dessa
utgrävningar i »Athenische Mitteilungen» (1895) samt i Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala
förhandlingar (1900—03), utgav även skrifter i antik konsthistoria och forngrekisk mytologi.
Uppehöll en tid professur i Lund och föreläste ännu vid 70 års ålder vid Göteborgs högskola.
Högt uppburen och flitigt verksam hedersledamot av Värmlands nation i Uppsala. Död den 7 maj.
Axel Pålman, f. 1860. Student 1879, avlade veterinärexamen 1883. Distriktsveterinär i Lindesberg
1883—99, lärare vid Veterinärhögskolan 1899—26, regementsveterinär i Fältveterinärkårens reserv
1913—25. Tog initiativet till bildandet av en bland landets törsta travsportsammanslutningar,
Lindes travklubb, 1886, ägnade ett framgångsrikt arbete ät förbättrande av hovbeslaget, stall- och
ladugårdshygienen m. m. Riktade veterinärlitteraturen med talrika läroböcker och vetenskapligt
betonade arbeten m. m. Initiativtagare till och sekreterare, resp. v:e ordförande i Svenska
travsällskapet, redigerade »Kalender för svensk travsport», senare »Svensk travsport» från l:a
årgången i Lindesberg 1893 till 30 :e årgången i Stockholm 1927, drivande kraft vid
totalisator-spelets införande, skapade Veterinärhögskolans museum. Hedersledamot i Veterinärmedicinska
föreningen och Stockholms travsällskap, innehade Svenska veterinärläkarföreningens guldmedalj.
Död den 7 maj.
Ernst Wehtje, f. 1863. Student 1880, jur. kand. 1887, v. häradshövding 1889. Länsnotarie i
Malmöhus län 1892, kronofogde i Oxie och Skytts härads fögderi 1898—1903. Verkställande direktör i
Skånska cementaktiebolaget sedan 1903, ordförande i styrelserna för Svenska cementförsäljningsa.-b.
och Skånska cementgjuteriet. Sekreterare hos stadsfullmäktige i Malmö 1890—1905, vice ordförande
1916—17 och 1919—23, ordförande 1918. Huvuddelägare i olika industriföretag, ledamot av
styrelserna för Skandinaviska kredita.-b.. Svenska stadsförbundet. Industriförbundet — under
åtskilliga år dess ordförande — och Skånemässan samt sedan 25 år ordförande i Skånska
handelskammaren. Utmärkt genom ledare- och arbetsförmåga, ekonomisk skarpblick och vidsynt omdöme,
en administrativ begåvning av stora mått. Död den 11 maj.
Axel Klinckowström, f. 1867. Studerade vid Ultuna 1887—88, vid Stockholms högskola 1888,
amanuens vid Zoologiska institutionen där 1891, fil. dr i Wiirzburg 1895, docent i zoologi vid
Stockholms högskola 1895—1904. Behandlade såsom naturforskare huvudsakligen ryggradsdjurens
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
