Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Frida Hjertberg - Robert Sällberg - Viktor Rundgren - Gabriel Hedengren - Ivar Lyttkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frida Hjertberg.
Robert Sällberg.
Viktor Rundgren. Gabriel Hedengren.
Frida Hjertberg, f. 1866. Avlade examen vid högre lärarinneseminariet. Lärarinna vid Sigrid
Rudebecks skola i Göteborg, dess föreståndarinna och rektor 1904—29. Inlade mycket stor
förtjänst om ledningen av denna betydande och högt ansedda undervisningsanstalt samt betraktades
såsom en av Sveriges främsta kvinnliga pedagoger. Ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige,
mångårig ordförande i Moderata kvinnoförbundet, senare dess hedersordförande, ledamot av Moderata
kvinnoförbundets centralstyrelse samt av styrelserna för ett stort antal andra föreningar med
pedagogiskt, politiskt och socialt syfte. »Genom sitt goda humör och sin friska omedelbarhet
skapade hon glädje och arbetslust omkring sig.» Död den 10 juli.
Robert Sällberg, f. 1880. Student 1899, avlade hovrättsexamen 1906. Anställdes 1910 i
överståt-hållarämbetet, notarie i polisdomstolen 1917, sekreterare i ö. Ä. för polisärenden 1925,
polisdomare 1934. Efterträdde 1932 Axel Eliason såsom »Barnens-dags-general» i Stockholm.
Framstående musiker, tillhörde Mazerska sällskapet, satt 1915—1916 under Schnéevoigts taktpinne i
andra fiolstämman i Konsertföreningens orkester. En av huvudstadens mest kända och populära
personligheter. Död den 11 juli.
Viktor Rundgren, f. 1869. Fil. kand. 1890, avlade teor. och prakt. teol. examen 1892, teol. kand.
1903. Komminister i Ekeby 1894, kyrkoadjunkt i Caroli församling i Malmö och kyrkoherde i
östra Sallerup 1903, kyrkoherde i Oscar Fredriks församling i Göteborg 1910, biskop över Visby
stift och kyrkoherde i Visby 1920. Teol. hedersdoktor i Lund 1918, hovpredikant sedan 1907.
Utgav ett stort antal arbeten i teologiska och kyrkliga ämnen. »Till hans högmässa kom man gärna
långväga. Han var en talare som få. Från katedern och i dagens umgänge strödde han aforismer
och djärva infall, alltid präglade av en humor, som allt förstår.» Död den 13 juli.
Gabriel Hedengren, f. 1869. Underlöjtnant vid Närkes regemente 1889, löjtnant vid Livregementet
till fot 1897, kapten vid generalstaben 1902, vid Hälsinge regemente 1907, lärare vid artilleri- och
ingenjörshögskolan 1905—11, major vid generalstaben 1909, chef för krigshistoriska avdelningen
och överstelöjtnant vid Livregementets grenadjärer 1913, överste i armén 1916, chef för Norrbottens
regemente samma år, för Södermanlands regemente 1921, på övergångsstat 1926. Generalsekreterare
i Svenska luftfartsförbundet sedan 1928, i Svenska aeroklubben sedan 1933. »Med okuvlig energi
satte han sig in i alla aktuella luftfartsfrågor, och få i vårt land torde ha kunnat mäta sig med
honom i detta avseende.» Ledamot av Krigsvetenskapsakademien, ledamot eller sekreterare i en
rad kommittéer och utredningar rörande militära frågor, bl. a. för exercisreglementet,
krigssjukhus, armémusik och underbefälsförordning samt 1930 års militära avlöningssakkunniga. Idkade
en omfattande skriftställarverksamhet, redigerade 1898—1908 Illustrerad niilitärrevy. Deltog bl. a.
verksamt vid startandet av nattpostflygningarna mellan Stockholm och kontinentens huvudstäder.
Död den 22 juli.
Ivar Lyttkens, f. 1844. Fil. dr 1868. Läroverksadjunkt 1869—76, docent i zoologi i Lund 1870—77,
folkskoleinspektör i Norrköping 1876, kansliråd i ecklesiastikdepartementet och chef för
folkundervisningsbyrån 1901—11. Medverkade vid tillkomsten av 1906 års rättstavningscirkulär,
ledamot av ett flertal undervisningskommissioner. Utgav åtskilliga skolböcker och språkvetenskapliga
arbeten, bl. a. Svenska språkets ljudlära 1885, Förslag till ändringar i svenska språkets
rättstavning, Svensk uttalsordbok. Rättskrivningsreformen av 1906 samt Svensk ordlista med
uttalsbeteckning och ny stavning. Död den 26 juli.
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
