Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) / 274 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Karl Fredenberg - Arthur Fürstenberg - Carl Johan Engström - Béla Leffler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Assar Åkerman. (Se föreg. sida.)

Karl Toll. (Se föreg. sida.)

Karl Fredenberg.

Arthur Fürstenberg.

Karl Fredenberg, f. 1857. Student 1875, avlade avgångsexamen från Skogsinstitutet 1878. Ord.
jägmästare i Västra Hälsinglands revir 1893, föreståndare för Gävleborgs läns kolarskola 1892—
1900, över jägmästare i västra distriktet 1902, direktör för Skogsinstitutet 1904, generaldirektör och chef för domänstyrelsen 1905—24. Ledamot av Lantbruksakademien 1906, ordf. för dess
skogs-och trädgårdsavdelning 1911—24. Utgav jämte Th. örtenblad tidskriften »Skogsvännen» m. fl.
publikationer i skogsvårdsfrågor. »På det vidsträckta verksamhetsfält, som berör Sveriges skogar,
den skogliga forskningen, skogsundervisningen och lagstiftningen, har jag under nära fem
årtionden samarbetat med Fredenberg, ett samarbete förbundet med trofast vänskap och oförställd
aktning för hans levande intresse och sakkunskap.» (Arvid Lindman.) Död den 18 oktober.

Arthur Fürstenberg, f. 1865. Student 1884, med. lic. 1896. Biträdande läkare vid Allmänna
barnhuset 1897, amanuens vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt 1898, öppnade följande år privat
praktik i Stockholm med barnsjukdomar som specialitet. Husläkare vid Sofiahemmet sedan 1907,
föreståndare och läkare vid »Barnavårds» barnhem sedan 1902. Medlem av Svenska
läkarsällskapets nämnd 1906—23, ledamot av styrelsen för Stockholms stads asyler för husvilla 1912—23, ordförande 1920—23, ledamot av styrelsen för Israelitiska ynglingaföreningen 1903—29 (ordf.
1918—29). En av föreståndarna för mosaiska församlingen 1922, ordförande från 1926.
Skattmästare i Svenska läkarsällskapet 1923—29, ordförande 1929—30. Prins Carls läkare sedan 1917,
livmedikus 1927. »Arthur Fürstenberg hade ett mycket gott omdöme icke endast i sin medicinska
verksamhet utan också i frågor av praktisk ekonomisk natur. Detta jämte hans livliga väsen och
hela arten av hans begåvning gjorde, att han även utanför sin läkarverksamhet kom i beröring
med och i vänskapsförhållande till ett mycket stort antal människor i vårt samhälle.»
(Livmedikus Harald Ernberg.) Död den 25 oktober.

Carl Johan Engström, f. 1861. Student 1883, fil. kand. 1891. Medarbetare i Svenska Dagbladet
sedan 1895, chef för tidningens utrikesavdelning 1902—22, därefter under tre år dess
korrespondent i Rom. Utgav »Jonsson och andra dikter», där de djupa och säkra greppen på de folkliga
motiven från hemprovinsen Dalsland imponerade, samt resebrevsamlingen »Runt Medelhavet».
»Med sina solida kunskaper, sitt sunda omdöme och sin väl balanserade stil blev han på sitt
område en dugande kraft. Trots sin personliga stil höll han sin person på avstånd från de
politiska tummelplatserna. Men man kan våga det omdömet, att hans — oftast anonyma — insatser
voro präglade av den grundliga insikt, den rättrådighet och ridderlighet, som utgjorde hans
personlighets arv och förvärv.» Död den 27 oktober.

Béla Leffler, f. 1887 i Budapest. Studerade vid ungerska och tyska universitet, fil. dr. Lärare vid högre latinläroverket i Nyieregyhåza, lektor, sedermera docent i svenska språket och
litteraturen vid universitetet i Debreczen 1918, pressattaché vid ungerska legationen i Stockholm 1921, legationsråd 1929, erhöll av ungerska kultusministeriet professors namn 1932. Grundade Ungerska institutet, som 1930 knöts till Stockholms högskola med honom som föreståndare, översatte till ungerska arbeten av Strindberg, Selma Lagerlöf och Heidenstam, belyste i essayer och uppsatser
än på svenska, än på ungérska svensk litteratur samt resultaten av sina forskningar rörande äldre
och nyare svensk-ungerska förbindelser, översatte till svenska ett antal verk ur Ungerns yppersta
diktning. Initiativtagare till den stora svenska konstutställningen i Ungern 1926 och till
Svensk-ungerska sällskapet. »Han var under lång tid själen i de svensk-ungerska kulturförbindelserna och inte bara den entusiasmerande och drivande kraften utan det övervakande och i detaljerna
ingripande organisatoriska ingeniet.» Död den 8 november.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>