- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
318

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inbördeskrig i Spanien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det röda Spaniens konseljpresident Largo
Caballero oniqiven av reqerinqsmilis under
striderna norr om Madrid.

den revolutionära rörelsen i Asturien i
oktober 1934. Companys valdes till
president i Katalonien. En mängd mördare
från den asturiska revolten återvände i
triumf till skådeplatsen för sina
bravader. Sådana tjänstemän, som avsatts på
grund av deltagande i den revolutionära
strejken, återfingo sina befattningar,
medan tjänstemän, som hjälpt
myndigheterna, avskedades.

De röda började i större utsträckning
utnyttja sin nyvunna frihet och
maktställning till allt hänsynslösare excesser.
En våg av laglöshet och terror välde
över Spanien under den följande tiden
eller till slutet av mars månad, varför
regeringen proklamerade
»alarmtill-stånd». De röda satte eld på kyrkor och
kloster, plundrade banklokaler och
an-föllo politiskt oliktänkande. I medio av
mars var hela Spanien en kokande
häx-kittel. Blodiga kravaller ägde rum
flere-städes. Hela Granada, där de röda
huserade vilt, lades under krigslagen. I
provinsen Badajoz satte sig tusentals
jordbruksarbetare med våld i besittning av
privat jordegendom. Samtidigt hade
förhållandet mellan republikens president Zamora och cortes tillspetsats, och den 7
april framlade socialistmajoriteten i cortes en motion, vari cortes uppmanades
förklara, att parlamentsupplösningen av 7/1 icke varit nödvändig. Ett antagande av
denna motion innebar, att presidenten författningsenligt måste avgå. Motionen
antogs också med 238 röster mot fem. Efter den sålunda avsatte Zamora blev Martinez
Barrio interimistiskt president. Den 17/4 proklamerades storstrejk, tvärtemot vad
som överenskommits med ledarna.

Maj ingick i den röda terrorns tecken. Kyrkor och kloster brändes och plundrades
fortfarande. Strejkerna — främst en allmän strejk vid handelsflottan — lamslogo
trafiken. Den 11/5 valdes Don Manuel Azana till president av elektorskollegiet.
Samtidigt avgick regeringen. Det nya kabinettet bildades av Casares Quiroga, som blev
konseljpresident och försvarsminister. Inför parlamentet avgav han en förklaring
om, att regeringen i allt skulle följa folkfronten.

Strejkvågen steg allt högre under de närmaste veckorna, och oroligheter ägde
rum på många håll. Enbart i Madrid strejkade 80,000 byggnadsarbetare i början av
juni. Sammandrabbningarna mellan politiska motståndare tilltogo. Röda och fascister
möttes i blodiga strider, och blodsdåd och överfall hörde till ordningen för dagen.

I början av juli häktades ett tusental fascister över hela Spanien som följd av,
att man avslöjat planer på en fascistisk statskupp. Kulmen i förföljelsen mot
politiska motståndare nåddes emellertid natten till 12/7, då monarkisternas ledare Calvo
Sotelo med våld hämtades i sin bostad av tjugo röda stormgardister, bortfördes i
bil till en kyrkogård och mördades på det grymmaste sätt.

Genast efter mordet började rykten gå om en statskupp från högerns sida såsom
följd av denna förbrytelse, och de ledande personligheterna skyddades dag och natt
av poliser och detektiver. För att undvika parlamentsdebatt om mordet lät
regeringen suspendera cortes, vilket hade till följd, att monarkisterna beslöto inställa sam-

318

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free