Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1936. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så kunde man 1936 för stadsnäringarnas vidkommande höra sägas, att konjunkturen
icke varit så lysande sedan efterkrigstidens inflation. Och likväl var den franske
iakttagarens analys träffande. Danmarks höga levnadsstandard blev endast möjlig
genom en ständig valuta- och handelspolitisk balansgång, under vilken beroendet av
engelsk och tysk handelspolitik oavlåtligt framträdde, liksom också den fortsatta
avhängigheten av utländska långivare, bland vilka denna gång Sverige intog en
framskjuten plats. Under intryck av N. F-politikens eklatanta nederlag växte även
bekymren för Danmarks utsatta utrikespolitiska läge utan att dock under året utlösa
några positiva åtgärder för landets försvar.
Officiellt kunde emellertid statsminister Stauning och hans socialistisk-radikala
koalitionsregering fortsätta att »smile». Danmark hade upplevt ett gott år, och
regeringskoalitionen hade därunder vunnit en valseger, som även av
oppositionspartierna uppfattades som en omvälvning, efter vilken man nödgades uppställa nya mål
för sina politiska strävanden: koalitionspartierna erövrade flertal i landstinget —
om än med nöd og nseppe — och vunno därmed möjlighet icke bara att avveckla
hela den kompromisstaktik, som dittills oundgängligen krävts för att alls kunna
utöva ett aktivt regemente, utan även att skrida till förverkligande av sina ofta
upprepade krav på landstingets totala avskaffande.
Landstingsvalet, som ägde rum i september, gällde, såsom alltid, blott hälften av
de genom elektorer tillsatta landstingsmandaten. Före valet hade emellertid tinget
självt återbesatt 19 mandat, varvid, såsom kunnat förutses, socialdemokraterna
erövrade ett mandat från Venstre. Valet av landstingselektorer utföll så, att
socialdemokraterna och högern, vilkas röstetal starkt ökades, vardera kunde erövra två
landstingsmandat från Venstre, vars röstsiffror avsevärt sjunkit i jämförelse med närmast
föregående elektorsval åtta år tidigare. När sedan vid en lottdragning på Bornholm
mellan socialdemokraterna och Venstre ytterligare ett mandat tillföll de förra, erhöll
regeringskoalitionen ett flertal i landstinget, vilket sedermera ytterligare tryggades,
därigenom att Färöarnas genom en överraskande och omaka valallians mellan det
konservativa sambandspartiet och öarnas socialister nyvalde
sambandslandstingsman förklarade sig i tinget skola inträda i den socialdemokratiska gruppen.
Den segerrika regeringskoalitionen, vars mindre, radikala halva vid valet lyckats
hålla sin ställning och t. o. m. uppvisa en anspråkslös röstökning, iakttog i den på
hösten sammanträdande riksdagen en anmärkningsvärd återhållsamhet och
begagnade icke sin maktställning för att genomföra alla de olika regeringsförslag, för
vilka det på våren icke varit möjligt att vinna det dåvarande landstingsflertalets
medverkan. Liksom de segerrika socialdemokraterna i Sverige uttalade
koalitionspartierna önskan om fortsatt samarbete med oppositionen. Till samarbetsviljan
bidrog, förutom det spända ekonomiska och utrikespolitiska läget, även den
omständigheten, att oppositionen alltjämt skulle kunna lägga vissa hinder i vägen för
landstingets slopande. För en sådan grundlagsändring erfordrades nämligen först
beslut av båda kamrarna, därefter nyval av dem bägge och ytterligare nytt
likaly-dande beslut av de nyvalda samt så till sist, ett halvår efteråt, att en majoritet av
väljarna, som måste utgöra minst 45 procent av samtliga röstberättigade, vid allmän
folkomröstning bifölle grundlagsändringen. Regeringen föreslog också tillsättande
av en stor parlamentarisk kommission under statsministerns ordförandeskap, som
senast till julen 1938 skulle inkomma med förslag till författningsändringar. Och
högerledaren Christmas Möller uttalade förhoppningen, att det skulle kunna uppnås
enighet mellan alla dem, som önskade en demokratisk framtidslinje i Danmark.
Försvarsfrågan var under året föremål för ivriga, både officiella och privata
överväganden. Regeringen sökte emellertid, såväl före som efter landstingsvalet,
undvika alla klara och tydliga besked, varför man vid årets slut ännu svävade i
okunnighet om dess avsikter. Många skiftande händelser voro ägnade att rikta
uppmärksamheten på Danmarks granne i söder och på läget vid Sönderjyllands syd-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
