- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fjortonde årgången (händelserna 1936) /
340

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1936. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raagtgrupper, og det skal vi selv forhindre, så vidt vore evner rsekker, men vi skal
ikke opelske en falsk tro på, at Danmark har krigsma^ssige opgaver at löse»,
förklarade statsministern vid ett tillfälle. »Vi elsker land og folk ligeså varmt som andre,
og vi vil ikke prisgive land og folk, så Isenge vi under fornuftens herredömme kan
udrette noget til sikring og beskyttelse for landet», förklarade han en annan gång.
En tredje gång hette det, »at man godt kan bringe orden i den bevogtningsstyrke,
som landet har brug for — målet må vsere en af hele folket anerkendt ordning til
vsern og beskyttelse for landets neutralitet —, og skal der under hensyn til de
aendrede forhold udenfor vore grsenser og under hensyn til de tekniske fremskridt,
som er foregået, foretages sendringer i vår bevogtningsstyrke eller i dens udrustning,
så må det göres.» En fjärde gång sade han, att man icke skulle organisere »hser og
flåde til almindelige krigsmsessige operationer», men framhöll samtidigt, att »de
forhandenvserende styrker skal söge at afvise neutralitetskraenkelser, enten disse så
er en fölge af krig mellem andre stater eller invaerkssettes direkte mod Danmark».
Och en femte gång präglade han ett nytt slagord — kanske en hårsmån mera
positivt än Hörups, men alls icke lika klart: »Vi kan göre så lidt».

Vid årets utgång väntade man alltjämt på besked om det dunkla talets mening.
Danmarks självförvållade svaghet väckte uppmärksamhet mångenstädes utomlands,
vållade oro i övriga nordiska länder och framkallade i Sverige, där årets
försvarsreform utgjorde en skarp kontrast, maningar och varningar, som bottnade i en
växande insikt om de nordiska ländernas ödesgemenskap.

Men medan den brännande danska försvarsfrågan av regeringen med stor konst
omgavs med en clair-obscur, som ingen rätt kunde genomblicka, gåvo, liksom under
de närmast föregående åren, de ekonomiska lagstiftningsfrågorna dagspolitiken full
sysselsättning. Vid årets början uppvaktade regeringen som vanligt med en serie
krishjälpsförslag, avseende både arbetslösa och betryckta jordbrukare. Vid
vårsessionens slut uppnåddes en serie tre- och fyrkantiga kompromisser, genom vilka en
del men ingalunda alla regeringsförslag genomfördes. Genom en kompromiss
förvandlades Nationalbanken till en rent statlig centralbank, som fick namnet Danmarks
Nationalbank. En annan riksdagskompromiss avslutade den stora arbetskonflikt,
som pågick under våren och som å ena sidan beräknades kosta landet cirka 100
millioner, men å andra sidan för tillfället hade gynsamma valutapolitiska verkningar
genom att stäcka råvaruförbrukningen — och därmed importen. När
arbetsinställelsen även hotade slakterierna och alltså den vitala lantbruksexporten, nödgades
statsmakterna inskrida genom en lag om tvungen skiljedom, som visserligen modifierades
genom eftergifter för oppositionspartiernas krav men som ändock fick till följd en
höjning av industriens lönenivå.

1 stort sett skedde inga förändringar i den danska tvångsekonomiens egenartade
struktur. Den gällande valutaregleringen fortsatte att fungera och fortsatte att
framkalla ideliga klagomål från handelns och industriens sida utan att dessa näringar
ännu på allvar påyrkade valutaregleringens ersättande genom en bankmässig
valutapolitik och skärpt tullpolitik. När det på hösten ansträngda valutaläget i november
tvingade Danmarks Nationalbank att komplettera den statliga valutaregleringen
genom att höja diskontot från 3V2 till 4 procent, så protesterade alla drabbade parter
och sökte regeringen, utan att helt övertyga, två sina händer.

Under året fördes — som vanligt — utdragna handelspolitiska förhandlingar med
det danska jordbrukets två stora kunder: England och Tyskland, vid vilka väsentliga
ting uppnåddes men delvis på bekostnad av den danska konsumtionsindustri för
hemmamarknaden, som tillvuxit i valutaregleringens hägn. En lättnad medförde
livsmedelsbristen i Tyskland, till vars täckande Danmark dock icke kunde bidraga
utan att samtidigt företaga motsvarande inköp av tyska industrivaror, därmed
försvårande uppfyllandet av liknande löften till England. Den snabbt ökade
Fivsmedels-exporten till Tyskland framkallade stora valutatillgodohavanden i Berlin, vilka den

340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1936/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free