Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrkespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i)
DEN SVENSKA FOLKRESTAURANGEN.
Statsverkspropositionens överskott på
19 millioner föranledde ej någon
skattesänkning.
Wigforss: — Herrn blir inte serverad här •—
för herrn har krage! Men herrn ska inte
försöka smita! Det är herrn som ska betala
kalaset! (ChatTiam.)
icke upptogs av regeringen.
Justitieminister Westman kunde i en intervju i
Uusi Suomi förklara, att frågan icke var
aktuell, och den nämndes icke heller,
när statsminister Hansson i sitt tal i
Kronobergsparken i Stockholm den 20
juli framlade sin bekanta
reformkatalog.
Den latenta schismen inom
regeringsblocket torde likväl icke kunna
förnekas. Utåt fick den uttryck i de
opinionsyttringar, som framkommo dels i
Stockholm men framför allt i Göteborg under
oktober månad mot de föreslagna
höjningarna av mjölkpriset. Dess
förhan-denvaro bekräftades vidare av
statsministern själv, när han på
socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress i
september antydde tillvaron av två
olika riktningar inom
bondeförbundet.
Regeringens position i skattefrågorna
vållade stora bekymmer över hela
landet. Redan under remissdebatten i
januari hade hr Wigforss pläderat för
»överförandet av det mesta möjliga av
de enskildas inkomster i statens
händer för att användas till förmån för de
samhällsgrupper, som nu erövrat makten». Den budget, han framlade,
upptog icke ett öre till skattesänkningar, överskotten användes helt till
skuldbetalning, och samtliga krisskatter bibehöllos, såväl den höjda extra
inkomst-och förmögenhetsskatten som den särskilda skatten på förmögenhet. I ett
tal i Uppsala den 4 mars ironiserade statsminister Hansson över »skattebetalarnas
eviga gnäll», och när budgeten vid riksdagens slut definitivt uppgjordes, kunde
en av riksdagens ledamöter konstatera, att vi hade att motse automatiska
utgiftsstegringar på 30—40 millioner om året. I ett par uppmärksammade tal under
november månad i Uppsala och Stockholm uttalade finansminister Wigforss, att från
hans sida icke några hinder skulle möta för en fortsatt utgiftsstegring för sociala
ändamål, detta ehuru de automatiska utgiftsstegringarna »inte med säkerhet
komma att motsvaras av automatiska inkomstökningar». I ett tal i Auditorium den 17
november förklarade statsminister Hansson, att han alltjämt vore anhängare av
allt djupare ingrepp i det ekonomiska livet. Huruvida bondeförbundet i regeringen
lyckats hålla den socialdemokratiska regeringshalvans avsikter i detta hänseende
tillbaka, var vid årsskiftet icke bekant; att ansträngningar gjorts, torde dock få
betraktas som säkert. Den utredning om skattesystemets rationalisering, som
igångsatts på riksdagens önskan, framlades i början av november. Den bekräftade de
farhågor, som länge hysts, att de kristidsbetonade skatterna icke skulle kunna
avvecklas utan att de efter de socialdemokratiska regeringsårens finansiella politik
måste inarbetas i skattesystemet som ett bestånde inslag däri.
Försvarsfrågan spelade under året icke någon större roll. Vid riksdagens början
väcktes från högerhåll motioner om påskyndande av försvarsreformen med
hänsyn till den utrikespolitiska situationen, men dessa motioner avslogos. Den
internationella prisutvecklingen medförde sedermera mycket stora svårigheter för att
121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
