Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1937. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blad föreningen utgivit under åren 1887—1937, dels nya verk av inbjudna
konstnärer, vilka framför allt vittnade om det starka grafikintresset inom den yngre
generationen.
Till de regelbundet återkommande grupputställningarna hör främst
Konstföreningens höstatställning, som för året överraskade med några nya namn. En
särskild typ av utställningar representerades av sådana som y>Vår västra kust» i
Liljevalchs, »Stockholmsmotiu» och »Barn och blommor» i Färg och form.
Måhända vittna de om ett småningom återvändande intresse för det av den moderna
konsten föraktade motivet, och som ett annat symtom därpå kan kanske betraktas
N or mas kons t närs tävling, som avsåg att få fram motiv från den typiskt moderna
Stockholnismiljö, som utgöres av de populära Normakaféerna, vilka även tagit
konsten i sin tjänst för dekorativ utsmyckning av lokalerna. Resultatet av
tävlingen, i vilken de högsta prisen erövrades av Birger Ljungquist, Gösta Granström
och Hjalmar Strååt, utställdes i Konstakademien.
Bland separatutställningarna minns man främst några, som gåvo en överblick
över ett helt livsverk. Dit höra i första rummet minnesutställningarna över de
nyligen avlidna båda konstnärsförbundarna Christian Eriksson och Georg Pauli,
den senare representerad uteslutande av skisser och kartonger till monumentala
arbeten, över den ofta virtuose porträttmålaren Ivar Kamke och den i
inbördeskrigets Spanien under mystiska omständigheter avlidne unge målaren Torsten
Jovinge, som knappast hann ge mer än ett vackert löfte som skildrare av
funktionalistiska arkitekturmotiv. Som en minnesutställning kan man också räkna den,
varmed Svensk-franska konstgalleriet firade tioårsminnet av Leander Engströms
död och som, ehuru fragmentarisk, dock gav en rikare belysning av konstnärens
tidigaste utvecklingsskede än den stora utställningen efter hans bortgång. Av
mindre omfattning men icke utan intresse voro de båda utställningar, som Färg
och form ägnade åt Reinhold Norstedts skisser och Carl Wilhelmsons senaste
period. Av ännu verksamma konstnärer samlade sig två, varandra mycket olika, till
stora, retrospektiva utställningar. Den ene var Anshelm Schultzberg, som främst
fäste uppmärksamheten på sitt fina realistiska och impressionistiska måleri från
80- och 90-talen. Den andre var Carl Kylberg, som gav ett starkt bevis för
kontinuiteten i den utveckling, som fört honom fram till den på den inre upplevelsen
helt koncentrerade färgkonst, vilken gjort honom till Sveriges under de senaste åren
mest omstridda konstnärsnamn. Ett märkligt efterspel till denna utställning blev
ecklesiastikministerns vägran att stadfästa Nationalmusei inköp av den på
utställningen förvärvade stora målningen »Uppbrott», som i stället av skådespelerskan
Tora Teje omedelbart donerades till museet. Affären gav anledning till årets
livligaste konstdebatt.
Bland de många andra stockholmska separatutställningarna kunna i denna
översikt endast några få särskilt framhållas, och det måste i viss mån ske på måfå.
Som ett konstnärligt genombrott skulle jag dock vilja beteckna ett par: Ester
Lindahlsstipendiaten Ture Dahlös, som vittnade om en ny målerisk kraft, och den i
Stockholm hittills föga beaktade göteborgaren Tor Bjur ströms, som blev en seger
för en ovanligt förfinad kolorist. Nils Nilsson hade sin stora
genombrottsutställning redan för ett par år sedan men befäste starkt sin ställning som en av våra
mest monumentalt syftande unga målare, framför allt genom ett par stora
kompositioner, närmast inspirerade av spanska inbördeskriget. Av äldre målare
framträdde flera med intresseväckande expositioner. Prins Eugens var främst
koncentrerad till de sydskånska landskapsstudierna från de senaste åren. Isaac
Grune-wald gav en som vanligt festlig uppvisning, denna gång huvudsakligen av
akvareller och gouacher. I Färg och form stärkte flera av gruppens medlemmar, bl. a.
Albin Amelin, Martin Emond och Patrik Reutersvärd, intrycket av tidigare utställ-
130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
