- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femtonde årgången (händelserna 1937) /
157

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnor och molekyler. Av Ansgar Roth - Solens närmaste grannar i rymden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stjärnor och molekyler.

Av ANSGAR ROTH.

Solens närmaste grannar i rymden,

Stjärnornas skenbara fördelning motsvarar ej deras verkliga anordning i
rymden. Visserligen har man numera metoder, med vilka man kan avgöra om en
svag stjärna är en absolut ljussvag s. k. dvärg eller en ljusstark jätte, som blott
sijnes svag på grund av sitt stora avstånd. Men om man undersöker en viss
begränsad volym i Vintergatan, komma jättarna likväl alltid att dominera, emedan
mycket fjärrbelägna dvärgar äro svåra att upptäcka t. o. m. med de kraftigaste
teleskop. Den amerikanske astronomen Roy Marshall har nyligen publicerat en
förteckning över alla kända stjärnor i solens närmaste grannskap, vilken är mycket
belysande. Listan omfattar 40 stjärnor inom en distans av fem parsek (en parsek
= 3,26 ljusår), vilket utgör en stjärna på en volym av 13 kubikparsek. Men
förteckningen är säkerligen inte fullständig; det är högst sannolikt att man i
framtiden kommer att finna många fler stjärnor inom det nämnda avståndet från solen.

Av dessa 40 stjärnor äro endast 10 synliga för blotta ögat, bland dem Sirius,
Prokyon, Altair och Alfa i Kentauren. Listans samtliga stjärnor äro absolut
ljussvaga dvärgar; den närmaste jättestjärnan, Arkturus, befinner sig på ett avstånd

Vinjeltbilden visar professor The Svedberg vid den stora ultracentrifiigen i fijs ikal is k-l’ein is ka
institutionen vid Uppsala universitet. Apparaten provkördes vid 160,000 varv per min, vilket
motsvarade en centrifugalkraft om kr. 1,100,000 ggr. tyngden. Senare befanns det emellertid
lämpligare att icke arbeta vid så extrema värden.

157.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:36:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1937/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free