Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1937 - Försvarsfrågor och försvarsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det militära året 1937.
Slagskuggan av ett hotande stort krig låg under 1937 mörk över världen;
stormakternas k r igs f ö r b e red el s e r fortsatte i forcerat tempo; Nationernas Förbunds
växande maktlöshet liksom över huvud taget folkrättens förfall ställdes i grell
belysning vid Japans krigiska invasion i norra och mellersta Kina liksom också
vid de europeiska makternas ställningstagande till det hela året fortgående spanska
inbördeskriget. Sveriges försvar utvecklades enligt det föregående år fattade
försvarsbeslutet, vilket emellertid avsåg ett successivt genomförande under tiden
t. o. m. budgetåret 1945/46 och sålunda icke med en gång kunde åstadkomma en
genomgripande reform. Viktigt var dock, att från och med den 1 juli arméns och
marinens ledning koncentrerades i händerna på de då i full funktion trädande
nya armé- och marincheferna — flyget hade redan tidigare enhetlig ledning —
samt framför allt att vid samma tidpunkt den samordnande gemensamma
försvarsstaben med dess chef trädde i verksamhet. Viktigt var även, att under
året arméns indelning och organisation omlades i enlighet med försvarsbeslutet
— givetvis dock utan att på en gång erhålla sin fulla nya omfattning.
Betydelsefullt var, att under året de av försvarsbeslutet föranledda leveranserna av
krigsmateriel började komma i gång, dock för att först under året 1938 ta verklig fart.
Försvarsfrågor och försvarsbeslut.
Det oroande tidsläget föranledde vid årets riksdag manande påpekanden om
nödvändigheten av försvarsreformens påskyndande. Koalitionsregeringen Per
Albin Hansson hade inskränkt sig till att i statsverkspropositionen lojalt följa 1936
års för svar sr ef ormtabell; dock upptogs denna gång anslaget till skytterörelsen
och beviljades under socialdemokraternas medverkan. I partimotioner från högern
yrkades brådskande utredning om försvarsreformens påskyndande, avsedd att
leda till riksdagsbeslut redan samma år, och begärdes bl. a. anslag på 13 millioner
till hemortens luftvärn, samt anslag till förstärkning av sjöförsvaret och dess
försvarsberedskap, bl. a. genom anskaffande av tillräckliga förråd av minor. Dessa
motioner avslogos, sedan statsminister Hansson i andra kammaren bl. a. yttrat,
att ingenting inträffat sedan 1936, som kunde föranleda revision av
försvarsbeslutet. Försvarsstabschefen, generallöjtnant Thörnell, riktade emellertid i början
av november en skrivelse till K. m:t, vari han underströk vissa poster i armé-,
marin- och flygförvaltningarnas äskanden för följande budgetår, därvid
framhävande bl. a. det trängande behovet av minmateriel. Han föreslog vidare
anskaffning av luftvärnsartilleri till hemortens försvar — »de påtalade bristerna på
luftvärn innebära en sådan svaghet i vår försvarsberedskap, att deras åtminstone
partiella avhjälpande måste tas under omprövning».
Sitt sistnämnda yrkande hade försvarsstabschefen framställt i samråd med den
nya luftskyddsinspektionen, vilken trätt i funktion vid halvårsskiftet i enlighet
med en av årets riksdag öeslutad luftskyddslag, som bl. a. innefattade tillsättande
av kommunala luftskyddsnämnder, av luftskyddschefer och luftskyddsledare och
som medförde nya medborgerliga förpliktelser. Även för luftskyddsinspektionen,
vilken såsom civil myndighet underställdes socialdepartementet, blev året framför
allt en förberedelsetid. Samtidigt med att inspektionen i samråd med
försvarsstabens nyinrättade 1 u f t f ö r s va r s a v d e 1 n i n g förberedde nya anvisningar för luftskyddets
168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
