Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1937 - Försvarsfrågor och försvarsbeslut - Flottans typfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des, så möttes tankarna om en intimare aktiv försvarssamverkan av skarpt
mot-hugg från dansk sida, särskilt i ett par bemärkta tal av statsminister Staiming.
Likväl yttrade kung Gustaf vid kung Christians 25-årsjubileum i Köpenhamn:
»Jag vill särskilt betyga min glädje över att lärdomarna från gångna hårda tider
icke blivit förgätna. Dessa böra genom åtgärder för vår beredskap tagas väl till
vara, om ofärd än en gång skulle hota Nordens länder. För deras frihet och deras
trygghet vilja vi för visso allt framgent broderlig samverkan».
Flottans typfråga.
Flottans i 1936 års försvarsbeslut åsidosatta typproblem löstes icke heller under
år 1937. Det föregående höst åt amiral de Champs anförtrodda
utredningsuppdraget utmynnade den 3 september i ett omfattande och även till sina ekonomiska
konsekvenser vittsyftande förslag, vars huvudlinjer dock redan antytts i ett
föredrag på våren. Utredningen har, skrev marinchefen, givit vid handen, att det i
nuvarande läge är nödvändigt att väsentligt öka kustflottans slagkraft och taktiska
användbarhet. Då emellertid utredningens uppdrag inskränkts till att bevara
denna slagkraft och användbarhet, har förslaget till nybyggnader avpassats härför.
Marinchefen framlade emellertid vid sidan av sitt »avpassade» n y b y ggn a d sp ro
-gram ett till ökning syftande principförslag. Merkostnaden för den kompletterande
nybyggnadsplanen för den närmaste femårsperioden beräknades till 185,3
millioner kronor, d. v. s. 37 millioner kronor per år utöver gällande marinbudget, vilken,
inklusive kustartilleriet, 1937/38 uppgick till 45,8 millioner. I dessa 185,3 millioner
voro icke inräknade de ökade kostnaderna för kader, övningar och underhåll.
Icke heller ingingo i denna slutsumma de nödvändiga anslag till minor och annan
materiel, vilka i motion till årets riksdag beräknats till 15 millioner. Kostnaderna
för omfattande nybyggnader under principprogrammets senare skede voro över
huvud taget icke kalkylerade; dock nämndes att det senare skedets
pansarskeppsbyggen borde få ett deplacement av minst 10,000 ton, medan första skedets
pansar-kryssare på cirka 8,000 ton beräknades kosta 44,3 millioner var.
Första femårsperiodens tilläggsprogram för nybyggnader omfattade 3 sådana pansarkryssare,
4 s. k. torpedbåtar å 5,5 millioner, 3 kust-ubåtar, 1 u-båtsmoderfartyg, 10 motortorpedbåtar samt
merkostnader för ökade dimensioner pä två jagare i 1936 års byggnadsplan. Principplanen för
sjö styrkornas organisation, som skulle föreläggas 1938 års riksdag, innebar att kustflottan
skulle utökas till en östersjöflotta på två eskadrar och en Västkustflotta på en eskader. I
ös-tersjöflottans första eskader skulle ingå en pansarskeppsdivision — t. v. de tre Sverigeskeppen
—, ett lätt kry s s ar fö r b an d, t. v. representerat av kryssaren Gotland, en jagardivision m. m.
Andra eskadern skulle beslå av två nyanskaffade pansarkryssare, t. v. en, samt en
jagardivision. Vidare skulle i östersjöflottan ingå en u-båtsavdelning. Västkustflottan skulle bestå av
tredje eskadern — två nyanskaffade pansarkryssare, en jagardivision och en nyanskaffad
torpedbåtsdivision -— samt en u-båtsavdelning. Efter den första femårsperioden skulle återstå bl. a.
ersättningsbyggandet för Sverigeskeppen samt nybyggande av en fjärde pansarkryssare och ett
lätt kryssar förband.
En grundläggande tanke i marinchefens principförslag var typdifferentieringen, särskilt ifråga
om artilleriskeppen. Systemet utsjöflotta med skepp skulle alltså vidmakthållas — trots de
stora kostnadsökningarna uppgavs dock anspråket på, att svenska artillerifartyg under vissa
omständigheter skulle kunna hota även slagskepp. De föreslagna pansarkryssarna, vilka skulle
vara bevarade med vardera sex 21 cni kanoner och göra 28 knops fart, voro, om
principprogrammet ej i sin helhet fullföljdes, tydligen avsedda att framdeles ersätta Sverigeskeppen,
Men då de föreslagna pansarkryssarna icke i slagkraft vore likvärdiga med pansarskeppen,
måste, framhöll marinchefen, deras anskaffande ske i snabbare takt än de senares
överförande till lokal styrkorna. Genom att under den första femårsperioden bygga de tre
pansarkryssarna och dessutom övriga föreslagna fartyg, skulle emellertid de svenska varvens hela
tillgängliga kapacitet tas i anspråk.
170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
