Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1937 - Flottans typfråga - Försvarsgrenarnas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marinchefens typförslag
överlämnades i oktober av K. m:t till chefen för
försvarsstaben för utlåtande efter det
ytterligare utredningsarbete, som »må
finnas erforderligt». I ett uttalande till
statsrådsprotokollet anförde
försvarsminister Janne Nilsson, att ett
genomförande av marinchefens
nybyggnadsprogram skulle innebära en icke
oväsentlig ökning av kustflottans
fartygsbestånd — i varje fall för den närmaste
tiden efter byggnadsperiodens slut.
s Byggnadsprogrammet synes därför
icke utan vidare kunna godtagas såsom
svar på det spörsmål, som enligt
försvarsbeslutet närmast skulle hän skjutas
till särskild utredning, nämligen frågan
om sättet att genom ersättningsbyggnad
bevara kustflottans slagkraft och
taktiska användbarhet. Förutom att
bibehålla typen utsjöflotta med skepp kan»,
sade statsrådet, »en övergång tänkas,
helt eller delvis, till typen lätt utsjöflotta
eller typen skärgårdsflotta med skepp».
Beslutet om kompletterande utredning
genom chefen för försvarsstaben rönte
i allmänhet inga gensagor i pressen.
Gasverkets beredskapsper sonat stoppar det
brinnande gasutflödet från en »bombad»
ledning — en typisk detaljbild från
luftförsvar sö vningens totalövning i Göteborgs
centrum.
Försvarsgrenarnas verksamhet.
Var sålunda även år 1937 i hög grad ett övergångsskede för Sveriges försvar, så
började dock verksamheten inom olika försvarsgrenar efterhand att präglas av
den nya ordningen — detta gällde icke minst de stora försvarsövningar, som ägde
rum under senare halvåret, en luftförsvarsövning i Västsverige, särskilt i Göteborg,
Borås och Trollhättan, i augusti och en a r m é f ä 111 j ä n s t ö v n i n g i Tjust, vilken för
första gången enligt den nya ordningen kunde hållas i slutet av september. Nytt
var även, att samtliga fördelningar, jämte Övre Norrlands och Gotlands trupper,
åter kunde hålla egna fälttjänstövningar.
För Sverige epokgörande blev den västsvenska luftförsvarsövningen, vilken
hölls i slutet av augusti under medverkan av försvarets trenne grenar samt av
luftskyddsinspektionen och detsamma underordnade organ – medan samtidigt
bomber dagligen föllo över Shanghai och Madrid. Även om den deltagande
militära personalen ej var överväldigande talrik, så hade aldrig förut en svensk
luftförsvarsövning berört en sä stor civilbefolkning, aldrig förut så många
flygmaskiner deltagit, aldrig förr en tillnärmelsevis så verklighetstrogen bild givits av
vad luftkriget kan innebära och vad som kan göras för att stäcka förödelsen. Tack
vare luftskyddslagens tillkomst hade det förut helt frivilliga deltagandet erhållit ny
stadga, varom bl. a. länskungörelserna vittnade med straffpåföljd för underlåtenhet
att efterkomma föreskrifterna. Dock hade alltjämt även det frivilliga deltagan-
171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
