- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femtonde årgången (händelserna 1937) /
202

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1937

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modet 19)7^

I vårens mod letade man förgäves efter några fixerade och direkt nya drag. I det oroliga
myllret av mot varandra brytande stilar kunde dock urskiljas en bestämd linje för
promenadkappan, som var insvängd i midjan och fasthöll vid det poängterade axelpartiet. Breddade, raka
axlar hade även de sportbetonade dräkterna och compléerna. Kappor och jackor av mycket tunt
material, tyll, georgette, spets o. s. v., användes för sommarbruk, enfärgade över mönstrade
klänningar och blommiga över neutrala klänningar. För högsommaren var vit piké alltjämt ett
favoritmaterial till promenadplagg och som garnityr, och engelskt broderi användes flitigt i
olika sammanhang. Som populäraste sonmiarfärg höll sig fortfarande marinblått i förgrunden, och
över huvud taget användes klara, starka enfärgade tyger mer än förut jjå bekostnad av de
blommiga och mönstrade.

Höstmodet excellerade först och främst med draperingar av alla de slag, helt draperade
klänningar och lokalt uppträdande tyganhopningar, företrädesvis framtill på kjolen och över
bröstet. Det stora aftonmodet visade vissa tecken till barbari genom förkärleken fÖr silver- och
guldbroderier, paljetter, strass och stora stenar, men denna tendens kan knappast sägas ha mött
större förståelse hos svenska damer. Jersey i både ylle och siden blev mycket populärt, icke
minst därför att det lämpade sig så väl för drapering. Aftonkjolen blev snävare och snävare
samt uppslitsad, ett krävande och raffinerat mod, som dock trivdes väl sida vid sida med de
stilbetonade fantasiklänningarna. Blixtlåset utträngde plötsligt all annan knäppanordning för
såväl tyngre och sportiga plagg som för de åtsmitande aftontoaletterna, och skärpet började mer
och mer försvinna. Midjelinjen inarbetades i stället i tyget och höjdes samtidigt; på
ylleklänningar i jersey gjordes ofta ett brett midjeparti i avvikande färg. Kapporna präglades i stor
utsträckning av sammanfogningen med pälsverk, d. v. s. så att det sistnämnda inte längre var
endast besättning utan utgjorde en organisk del av plagget, fram- eller bakstycke, ärmar etc. På
de riktiga pälskapporna återigen sågs ofta tyg använt för kantning. Den insvängda linjen samt
swaggern dominerade såväl tyg- som skinnkappor. Populäraste skinn var otvivelaktigt
silverräven, vilken speciellt i form av en kort cape nådde oanad spridning.

Hatten var på våren liten och nätt och satt antingen snett fram över högra ögat eller långt bak

Vinjettbilden: t. v. en draperad jersey klänning i två färger, typisk för höstmodet; i mitten
stilbetonad toalett i svart tyll och spets; t. h. den raka aftonklänningen i kläde med
guldbrode-rad bolero.

202.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:34:21 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1937/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free