Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1937 - Lars Tingsten - Gustaf Dalén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande efterraälen ägnades i Svenska Dagbladet den hädangångne:
Chefen för försvarsstaben, generallöjtnant O. G Thörnell: General Tingsten var en högst
betydande nian och har haft mycket stora förtjänster beträffande vårt lantförsvars utveckling,
framför allt på utbildningens och förvaltningens områden. Han har där satt spår, som icke snart
torde komma att utplånas.
Chefen för armén, generallöjtnant Per Sylvan: Med general Lars Tingsten mister svenska armén
en bland sina verkliga förgrundsgestalter, en banbrytare som få, en ledare av stora mått, en
chef, som utan räddhåga tog det med åren allt större ansvar, som kom att läggas på håns
axlar. General Tingsten tillhörde i sin krafts dagar eliten biand de förtjänta män, vilka steg för
steg genomförde det omfattande militära organisationsarbete, som efterhand ledde till den
moderna värnpliktsarmén. Hans lärarverksamhet och militära författarskap på taktikens och
generalstabstjänstens område kunna härvid betraktas såsom banbrytande. Tingsten var en stridens
man, som ingalunda förde sitt befäl med silkesvantar och som aldrig tvekade att tala ut sin
mening, även då denna, som ofta i brj^tningstider, var motsatt andras uppfattning. Han har
därför icke saknat motståndare. Ingen torde dock ha betvivlat hans ädla motiv, hans vilja att gagna
det verk, åt vilket han ägnat sina krafter.
Gustaf Dalen.
Nobelpristagaren fil. dr Gustaf Dalén, som den 9 december avled i sitt liem på
Lidingö, var en av samtidens största uppfinnare.
Född 1869 och utgången från ett lantbrukarhem i Västergötland, fick han en
grundlig teknisk utbildning, först vid Chalmers tekniska institut och därefter
under åren 1896—97 vid Polytechnicum i Zurich. Redan från början av sin
uppfin-narbana ägnade han sig åt gas-teknik och därmed sammanhängande problem.
Under åren 1897—99 experimenterade han med en varrnluftturbin och blev sedan
anställd vid a.-b. de Lavals ångturbin, där han arbetade 1899—1901 och 1903—05.
Därefter ägnade han sig helt åt acetylengasens praktiska utnyttjande, först såsom
verkstadschef hos Svenska karbid- och acetylen a.-b., därpå i egenskap av
överingenjör hos a.-b. Gasaccumulator åren 1906—09. Samma år bildades Svenska a.-b.
Gasaccumulator, vars verkställande direktör och ledande kraft Dalén var från dess
begynnelse. Bland problem, som tidigare mycket sysselsatte honom, var även
mjölkningsmaskinens. Det var under arbete därmed som han uppfann och först
tillämpade den automatiska klippgasventilen — en uppfinning, som han sedan på
ett så glänsande sätt överförde till fyrbelysningen. Ett fruktansvärt slag
drabbade honom dock mitt under hans experiment, då han 1912 genom en
explosionsolycka förlorade sin syn. Med beundransvärt mod bar han denna prövning,
fortsatte oförtrutet sitt arbete och nådde världsrykte genom uppfinningar, sådana som
klippljus och solventil för fyr- och bojbelysning samt gasaccumulatorn —
samtliga tillhörande Agasystemet — den nya värmeaccumulerande spis, som väckt
uppmärksamhet genom sin geniala och vetenskapligt fulländade konstruktion,
o. s. v. Den framgång han omsider vann på fyrbelysningens område var frukten
av ett utomordentligt ihärdigt uppfinnararbete. Steg för steg uppnådde han sin
slutliga lysande position.
Även såsom ledare av sitt stora affärsföretag gjorde Gustaf Dalén en betydande
insats i Sveriges industri. Som chef åtnjöt han i allra högsta grad sina
underlydande s förtroende och sympati icke minst på grund av sitt föredöme av
utomordentlig plikttrohet. Aga blev tack vare honom ett företag, som gjorde svensk
teknik berömd över hela världen. Också i de avlägsnaste farvatten vittna Agafyrarna
om en svensk uppfinnares framgångsrika kamp mot naturmakterna. Talrika
utmärkelser tillföllo honom i form av medlemskap av akademier, hedersdoktorat
(vid Lunds universitet 1918), Nobelpriset i fysik 1912 o. s. v. Personligen förblev
han dock städse lika enkel, rättfram och godhjärtad.
254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>