Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1937 - Gustaf Dalén - Peter Klason - Gustaf Hårleman - Gustaf von Heideken - Ludvig Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland alla de uttalanden från in- och
utlandet, som i Svenska Dagbladet
gjordes om den bortgångne, anföras här
följande:
F. d. generallotsdirektör Erik Hägg:
Agafyr-belysningens betydelse för sjöfarten kan icke
nog uppskattas. Gustaf Dalén kvarlämnar i
alla de tusenden Agafyrar, som jorden runt
blinka i nattens mörker, ett monument av den
mest imponerande art och den vackraste
innebörd.
Generallotsdirektör T. Petersson: Jämväl inom
radiofyrväsendet och radiotelefonien har Dalén
gjort insatser av högt värde. Hans betydelse
för förbättrandet av de anstalter till de
sjöfarandes vägledande, som hänföra sig till
fyrtekniken, kan knappast överskattas. Han har
på detta område lett in utvecklingen på nya
banor.
Direktör Kristoffer Huld t: Med Gustaf Dalen
förlora den svenska tekniska vetenskapen och
dess praktiska utövare en verklig personlighet
den geniale mannen, som hade intresse för
allt och alla. »Omöjligt» fanns sällan i hans
ordbok, ty där vägar ej funno s, kunde de
byggas. Sveriges ingenjörer komma att i honom
djupt sakna vännen och det tekniska snillet.
Gustaf Dalen.
Pressen i alla länder gav genom sina nekrologer uttryck åt samma höga
uppskattning.
Peter Klason, f. 1848. Fil. dr 1874. Docent i organisk kemi i Lund 1874—87, laborator 1887,
professor i kemi och kemisk teknologi vid Tekniska högskolan 1890—1913. Inlade stor förtjänst
om utvecklingen av Sveriges kemiska industri, dels genom ett omfattande forskningsarbete,
dels som lärare för många generationer av svenska ingenjörer. Ägnade särskilt intresse åt
torr-destillationen av trä och framställningen av cellulosa, behandlade även problem rörande
kis-rostningens kemi samt den analytiska kemien. Ledamot av Vetenskapsakademien sedan 1889,
av Lantbruksakademien sedan 1890, förste hedersledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien m. m.
Ledamot av kommittén för förebyggande av arsenikförgiftning 1911—13. Utförde
grundläggande undersökningar rörande svenska brännmaterial, särskilt torven. Ordförande i Svenska
bryg-garcföreningen 1897—1925. Död den 1 januari.
Gustaf Hårleman, f. 1868. Avlade hovrättsexamen 1892. Rådman, polismästare och notarius
publicus i Eskilstuna 1898, polismästare i Malmö 1904, i Stockholm 1918—30. Var under
krigsåren länsstyrelsens inspektör över ordningsväsendet i Tornedalen med speciell uppgift att
stäc-ka smuggeltrafiken. Sakkunnig för utarbetande av allmän polisförfattning 1913, för revision
av automobilförfattningarna 1919—20 m. m. Inlade som polismästare i huvudstaden stora
förtjänster om polisväsendets utveckling. Död den 3 januari.
Gustaf von Heideken, f. 1862. Avlade hovrättsexamen 1886, vice häradshövding 1891.
Advokat i Stockholm 1892—1906, auditör i Livregementets dragoner 1900—-05, verkställande
direktör i livförsäkrings-a.-b. Nordstjernan 1906—32. Ordförande i Djursholms stadsfullmäktige 1917—
26. Ledamot av Försäkringsföreningens sakkunnigenämnd, av återförsäkrings-a.-b. Sveriges
styrelse sedan 1925 och av styrelsen för livbolagens sanatorieförening sedan 1916. Död den 6
januari.
Ludvig Munthe, f. 1849. Underlöjtnant i fortifikationen 1866, löjtnant 1876, kapten 1881, major
1890, överstelöjtnant 1897, överste 1903, generalmajor 1910 och generallöjtnant 1915. Lärare vid
krigshögskolan 1884—1890, chef för sappörbataljonen, sedermera Göta ingenjörkår, 1890—95, chef
för fortifikationens byggnadsavdelning 1895—-1903, chef för raarinförvaltningens fortifikations-
255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
